- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
38

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorenzo Hammarsköld på den politiska vädjobanan. Av Erik Fahlbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»de ovilkorligen nödvändiga uttrycken af dess högsta
väsendtlighet och individuella lif», och K. U:s förslag bibehöll visligen
i huvudsak samma representation som hos oss gällt alltsedan vi
förenats under svenskt språk som kristen nation. Liksom språket
undergått förändringar sedan Folkungarnas dagar, hade även
representationen varligt ombildats, men den innersta roten och
stammen vore desamma och måste så förbliva, enär de uttryckte
vår stats individualitet. Den svenska fyrståndsrepresentationen
borde emellertid bevaras ej endast på grund av sin ålder: den
grundade sig även på statsteorien. Statens inre liv utgöres av
dess innebyggares arbete och deras personliga värde. Ständerna
skola representera detta statens inre liv. Arbetet fördelar sig
naturenligt på produktion av »rudimaterier» samt på dessas
förädling och omsättning, medan det personliga värdet manifesterar
sig i lärdom, upplyst anda, eller ock i tapperhet och ära. De fyra
svenska stånden representera nu dessa fyra eviga idéer:
bondeståndet produktionen, borgarståndet varuförädling och
omsättning, prästeståndet statens lärdom samt ridderskapet och adeln
statens ära. Vår fyrståndsförfattning utgör sålunda den ideala
formen för svenska folkets representation, och allt tal om en
omstöpning härav är förkastligt likaväl som det ofta hörda förslaget
om inrättande av ett femte stånd, ty vilken idé skulle väl detta
föreställa? De orepresenterade må i stället hänvisas till något av
de gamla stånden, och Hammarsköld gillar livligt utskottets
förslag att utöka prästeståndet med representanter för rikets
universitet, varigenom ståndets idé än bättre komme till uttryck.
Däremot tager han bestämt avstånd från utskottets försiktigt
framställda förslag att minska R. o. A:s antal genom val inom ätterna.
Fara vore, att härigenom R. o. A:s grundidé »såsom Nationalärans
representatif» förfuskades. I stället kunde man tänka sig
uteslutning av de lägsta frälse tjänstemännen, ty vad förstå de av
statsangelägenheterna under det de skriva rent eller excercera
rekryter? Enligt adelns ursprungliga idé är en dylik, av
förmännen beroende tjänsteman blott adelsman »in potentia»,
medan endast ämbetsmannen, som bestämde över sig själv, eller den
självständige jordägaren kunde sägas vara adelsmän de facto
(maj, s. 368 ff.).

Hammarsköld har här genom proklameringen av statslivets
fyra elementer givit vår fyrståndsförfattning en absolut karaktär,
vilken innebär den yttersta konsekvensen av de i mera moderat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free