- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
40

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lorenzo Hammarsköld på den politiska vädjobanan. Av Erik Fahlbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uttrycker saken vid 1823 års riksdag (mars, s. 586). Vi måste lära oss
att i staten se ej en juridisk maskin utan ett moraliskt helt, yttrar
han vid ett annat tillfälle (sept., s. 300), och han pläderar varmt
för bibehållande av konungens tvenne röster i Högsta domstolen
såsom överensstämmande med folkets historiska känsla, även om
det skulle strida mot »förståndets abstracta rigtighet». Denna
levande statskänsla måtte väl vara förmer, än kalla
förnuftsprinciper om strikt delning av de administrativa och dömande
maktera (ib., s. 236). 1809 års författning vilar, framhåller han i
anmälan av Schwerins bok, på moralisk grund och ej på de av
ofullkomliga statsläror så ivrigt omfattade juridiska motvikternas
bräckliga system. En »högre lifwad, mera helgad Philosophi»
har visat dessas otillräcklighet (s. 700). Staterna äro väsen med
artskilda individualiteter, vilka ingalunda, såsom den »moderna»
mekanistiska uppfattningen tror, kunna inpassas i en gång för
alla givna schemata. Bland den svenska statens karakteristika,
grundade i dess »innersta egenhet», nämnas ämbetsverkens
kollegialsystem och dess »analogon» — riksdagsutskotten! Såsom
ett typiskt utslag av vår författnings moraliska princip betraktar
Hammarsköld vidare justitieombudsmannainstitutionen, vars
uppgift han i likhet med Schwerin finner vara att såsom ett den
sedliga känslans organ bevaka lagstiftande maktens intressen,
medan justitiekanslern är regeringens åklagare med rent
juridiska funktioner. Grundlagsfäderna voro antagligen ej fullt på det
klara med denna J. O:s höga uppgift, ehuru de syftat däråt
genom de i jämförelse med vad för J. K. gäller mindre rigorösa
bestämmelserna om juridisk kompetens, en åsikt, vilken för
övrigt torde vara fullt riktig.

Hammarskölds statsåskådning, sådan den nu framträder, är
ju den typiskt romantiska, och den ger sig tillkänna även på
andra områden. Sålunda finna vi honom, som nämnts vid
Schwerins sida, under 1815 års riksdag kämpa mot förslagen till
allsidigare och modernare folkbildning, vars främsta förespråkare hos
R. o. A. alltsedan 1809 var Gustaf Abraham Silverstolpe
National bildning, menar han, är ej detsamma som ett mer eller
mindre klent extrakt av vetande. Ur vetenskapskällan skall man
dricka djupt eller alls ej smaka den. »Halfkunskap eller
fjerdedelskunskap verkar intet annat än död och förstörelse». Låt oss
från halvbildade bönder komma till de gamla lyckliga
förhållandena, då allmogen genom prästerna, sina naturliga lärare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free