Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1
- Dagens frågor 15 jan. 1929
- »Äktfinsk» framstöt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Stockholm den 15 jan. 1929.
»Äktfinsk» framstöt. Ehuru den nationalistiska rörelse, som kallar sig själv
»äktfinskhet», gör sig bred inom alla borgerliga finska partier,
har den dock inom Finlands lantmannaparti (agrarerna) kunnat notera
sina största terrängvinster. Partiets program av år 1926 är
genomsyrat av äktfinska tankar, och partiet har i riksdagen satt in några av
de mest typiska representanterna för dessa de yttersta dagarnas
nationella stämningar i Finland. Det var därför att befara, att den numera
avgångna finländska agrarregeringen, trots sina utfästelser att söka
bevara nationalitetsfreden, skulle komma att gå äktfinskhetens ärenden.
Så skedde även. Sitt rätta skaplynne visade regeringen genom en
handling, ägnad att understryka hela rörelsens negativa och kulturfientliga
karaktär. Offer för dess nit blev det svenska skolväsendet.
Sedan år 1920 existerar vid skolstyrelsen i Finland en svensk
avdelning, vars verksamhet reglerats genom en administrativ förordning av
den 10 mars 1924. Denna förordning byggde i huvudsak på det
minimiprogram, som alla medlemmar i den för frågans beredning tillsatta s. k.
Tulenheimokommittén enats om, ehuru den svenska avdelningens
kompetens icke utsträcktes så långt som kommittén tänkt sig, och
kommitténs förslag, att förhållandena borde ordnas genom lag, icke
beaktades. På grund av den opinionsutveckling, som lett till den
begränsade svenska skolautonomiens upprättande, och det i stort sett
goda samarbete, som rått inom skolstyrelsen, hade man på
finlandssvenskt håll vant sig att betrakta den gällande ordningen som en
acceptabel lösning av frågan, vilken åtminstone för den närmaste tiden
komme att äga bestånd. I samband med frågan om en fullständig
omorganisation av skolstyrelsen och yrkesskoleundervisningens ställande
under dess uppsikt framkommo emellertid på våren 1928 förslag, som
avsågo en förändring i den svenska avdelningens ställning. Av den stora
reformen vart intet, men förslagen att inskränka den svenska
avdelningens självständighet levde upp på nytt under hösten och resulterade
i förordningen av den 6 nov. Härigenom upphävdes den grundläggande
bestämmelsen, att skolstyrelsen utövar sin verksamhet såsom
svenskspråkig skolstyrelse i form av en svenskspråkig avdelning; ett svenskt
skolrådsämbete indrogs, överdirektören i skolstyrelsen (som redan av
praktiska skäl alltid tillhör den finska språkgruppen) förklarades
pliktig att fungera såsom ordförande i den svenska avdelningen o. s. v., allt
bestämmelser ägnade att kringskära och försvåra den svenska avdelningens
verksamhet. Tendensen framlyser klarast ur det ursprungliga förslaget att
inrangera de svenska skolfrågorna bland dem, som kunna handläggas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0066.html
