Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 / 79 (1870-1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Svensk opinion om Frankrike och Tyskland efter 1870. Av Gustaf Jacobson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SVENSK OPINION OM FRANKRIKE OCH TYSKLAND EFTER 1870

av lektor GUSTAF JACOBSON

Genom nyare framställningar, särskilt av Carl Hallendorff och
Aage Friis, är det officiella Sveriges ställning till fransk-tyska
kriget 1870—71 rätt ordentligt utredd. Man vet numera, att det
på högsta ort räknades med möjligheten av ett svenskt ingripande,
att Karl XV genom sina ohöljda franska sympatiyttringar, bl. a.
i brev till franska officerare i tysk krigsfångenskap, åsamkade
den svenska diplomatien rätt mycket obehag, men också att det
i verkligheten aldrig kom till någon allvarlig påfrestning av den
svenska neutraliteten. Känt och ännu levande i mångas
personliga hågkomst är också den svenska allmänhetens energiska
partitagande. Ända nere vid bruken i mörkaste Småland anordnades
basarer för att skaffa de franska bönderna utsäde till följande år.
På Berns salonger i Stockholm tvang publiken kväll efter kväll
den tyskfödde August Meissner och hans tyska kapell att spela
Marseljäsen. Katastrofen vid Sedan kom hela den svenska
allmänheten att skälva av smärta. Representationen å Kungl.
Dramatiska teatern inställdes. »Mycket folk böljade på aftonen å
offentliga platser, men alla buro en prägel av vemod och
dysterhet; även obekanta personer tilltalade varandra, begärande och
givande bekräftelse på den sorgliga nyheten, och de uttalade
tillsammans sina bekymmer för Europas politiska framtid. Från
Kungsträdgården hördes Marseljäsens toner ... I mångtusende
bröst rörde sig här, liksom överallt i Skandinavien, starka sympatier
och varma önskningar, som kortast kunna uttryckas med ett från
hjärtats djup gående: Leve Frankrike! Gud skydde Frankrike!»
Så slutar Aftonbladet sin patetiska redogörelse. Allra
våldsammast blev explosionen vid underrättelsen om Paris’ kapitulation.
Aftonbladet meddelade nyheten, inramad av sorgkanter,
gymnasisterna vid Nya Elementarskolan anlade sorgdräkt o. s. v.
Snoilsky skrev dikten Nemesis:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>