- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
80

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk opinion om Frankrike och Tyskland efter 1870. Av Gustaf Jacobson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Osynlig i erövrarns kämpakrets
Står Nemesis och skriver vid hans sida
Upp hammarslagen, som i bojor smida
Ett härjat Strassburg, ett förhungrat Metz.


Bäst kan man följa opinionen i tidningarna och tidskrifterna.
Rent aktivistiska toner hördes i Nordisk Tidskrift, vars utgivare,
professorn greve G. K. Hamilton, förklarade, att om Danmark,
såsom sannolikt var, komme att deltaga i kriget, så vore detta
även en plikt för Sverige och Norge. Förutsättningen var likväl,
att såväl Frankrike som Danmark ställde som mål »Nordens
militära och diplomatiska enhet». Om Sverige-Norge icke följde
denna politik, så gjorde det sig till »politisk snöping», hette det.
Om en så prononcerad ståndpunkt stod visserligen denne
författare tämligen ensam, men uttalandena på andra håll äro dock
anmärkningsvärda i sin ohöljda franskbeundran och sitt fräna
tyskhat. Den av Carl von Bergen utgivna tidskriften Framtiden
innehåller en rad artiklar i denna stil, bl. a. av Adolf Hedin;
han kallar sin artikelserie »Herr von Bismarck och
borussianismen» — det var ett slagord, som kommit i bruk för att beteckna
den av Bismarck inledda preussiska kraftpolitiken. Av de
dagliga tidningarna gick nog Stockholms Dagblad längst i
oreserverad franskbeundran. »Frankrikes seger» — proklameras här vid
krigets början — »är likbetydande med rättvisans seger,
Preussens seger däremot skulle innebära orättvisans, godtyckets och
våldets triumf». Tanken, att ett starkt Tyskland skulle kunna
bliva »ett bålverk mot östern och sålunda även en fördel för
Skandinavien», avvisas av Stockholmsposten såsom »grundlösa
suppositioner», och det så mycket mera som »det icke är troligt,
att Preussen någonsin blir en sjömakt». Nya Dagligt Allehanda
finner, att Frankrike genom sin krigsförklaring »bemött Preussen
efter förtjänst» efter »allt det svikliga förfarande», vartill
Preussen gjort sig skyldigt gentemot Frankrike.

Som bekant fanns det emellertid stämmor, som bröto av mot
den allmänna press- och opinionskören. Dagens Nyheter ansåg
rollen av »opartiska berättare» vara den som borde tillkomma
den svenska pressen under ett krig mellan två stormakter, och
den vände sig särskilt med mycken skärpa mot dem som satte
i fråga, att Sverige skulle kunna indragas i kriget. Oberoende av
våra sympatier finge vi — menade tidningen — nöja oss med att
»tyst skänka vår lyckönskan åt de segrande eller klaga med de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free