- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
101

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kejsarskeppen i Nemisjön. Deras utgrävning och grävningarnas historia. Av S. Neander Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


För skildringen av detta underliga prästadöme — en vanvettig,
urmänsklig och omänsklig religiös kvarleva mitt i en högt
kultiverad och överraffinerad tid — har Frazer kunnat använda
ett ganska rikhaltigt antikt källmaterial. Det är därför
märkligt nog, att man förgäves söker efter spår i den antika
litteraturen, när man tar upp till betraktande den andra antika
märkvärdigheten — de sänkta kejsarskeppen på sjöbottnen — som
särskilt i våra dagar ger åt namnet Nemi en sagoaktig glans. I detta
fall liksom i så många andra, är det nämligen uteslutande
folktraditionen, som har varit källan, och som har satt arkeologer och
skattsökare på spår. Den utgrävning, som nu har påbörjats,
kommer sålunda att utgöra den sista länken i en månghundraårig
kedja av bevis för att folktraditionen har haft rätt — gentemot
en del ofta tvivelsamma lärde. Denna beviskedja, d. v. s. raden
av de mer eller mindre primitiva arkeologiska försök, varigenom
skeppens förekomst på sjöbottnen slutligen tillfullo har blivit
konstaterad, skall jag försöka i korthet skildra.

De första forskningarna efter skeppen på sjöbottnen blevo
gjorda under början av fjortonhundratalet av arkitekten Leon
Battista Alberti på uppdrag av en kardinal Colonna, som på den
tiden ägde slottet i Nemi och domänerna kring sjön. En del samtida
skriftställare berätta om Albertis försök. Den mest noggranna
beskrivningen hämta vi ur humanisten Flavius Blondus’ stora arbete
Roma restaurata et Italia illustrata. Blondus
berättar, »att kardinal Colonna hade hört av bönderna, att det låg två
skepp sänkta på sjöbottnen, vilka ännu voro så välbevarade, att de
icke gingo i stycken, när fisknäten fastnade i träet eller någon
gjorde försök att med tåg och krokar dra loss några bitar». Kardinal
Colonna lät då tillkalla arkitekten Alberti, som var en så skicklig
man inom sitt område att han på sin tid benämndes »den moderne
Vitruvius». Om Albertis försök berättar Blondus vidare: »Denne
lät binda tillsammans åtskilliga tomtunnor och åstadkom på det
sättet något slags bryggor, på vilka han kunde ställa upp sina
maskiner. Vid dessa fäste han vidare block, taljor och tåg med
långa krokar och lät kunnigt folk betjäna dem. Från Genua
tillkallades några sjömän, som kunde simma som fiskar och som
döko ned på bottnen av sjön, mätte upp skeppen och satte fast
järnkrokarna. — Ett tåg hade sålunda blivit fastgjort vid
framstammen, och när man sedan drog, lossnade en del av densamma
och följde med upp. När detta spordes i Rom, kommo många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free