- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
117

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska interventionen i Finland 1918. Av Georg Schauman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till Vasa flyktade lagliga finländska regeringen berättigade ungefär
samtidigt Hjelt »att höra åt, huruvida icke Tyskland vore villigt
att direkt med väpnad makt komma oss till hjälp». Den 21
februari besökte Hjelt på uppmaning stora högkvarteret i
Kreuznach. Här utvecklade Ludendorff en fullständig plan för en tysk
expedition till Finland, och Hjelt uttryckte sin glädje och sin
tacksamhet över det avgörande som träffats. Att avgörandet
förutsatte vissa villkors uppfyllande från finländsk sida, framgår av vad
Hjelt tillägger vid relaterandet av det skedda: »jag hade påtagit
mig ett stort ansvar», säger han, »ty med den tyska hjälpen voro
också riktlinjerna för vår utrikespolitik givna». Redan följande
dag utsågs generalmajoren greve R. von der Goltz till befälhavare
för expeditionskåren (»Östersjödivisionen»). Till yttermera visso
upprepade Hjelt några dagar senare (enligt Beyer den 3 mars),
på uppmaning av Ludendorff, för tyska utrikesministeriet sin
regerings enträgna anhållan om den redan utlovade militära
hjälpen. Från Vasa-regeringen anlände ungefär samtidigt ett
telegram med tacksägelser (Hjelt, II, s. 87 ff.). Hjelt meddelar icke
dettas ordalydelse, men genom dr Beyers arbete får man veta,
att däri även uttalades en förhoppning, att den tyska
hjälpaktionen skulle vara ända till dess ryska Karelen blivit befriat. Hjelt
berättar att han skriftligen delgav tyska regeringen telegrammets
innehåll, men enligt Beyer anhöll tyska regeringen om att icke
officiellt behöva mottaga telegrammet, emedan Tyskland måste
avböja att hjälpa Finland till uppnående av sådana mål som
Karelens erövring (Beyer, s. 58).

Den 3 mars undertecknades fredsfördraget mellan
centralmakterna och Ryssland. I detta (art. VI, mom. 3) ingick den för Finland
viktiga bestämmelsen, att »Finland och Ålandsöarna», de
finländska hamnarna inbegripna, skulle omedelbart utrymmas av de ryska
reguliära stridskrafterna och det ryska röda gardet; så länge
isförhållandena lade hinder i vägen för de ryska krigsfartygens
överförande till ryska hamnar, skulle blott svaga kommandon
kvarlämnas på fartygen. Ryssland förpliktade sig därjämte att
inställa varje agitation eller propaganda mot Finlands regering och
offentliga institutioner.

Dr Beyers försök att grunda den tyska interventionen på
Rysslands underlåtenhet att uppfylla sin fördragsenliga
evakueringsplikt, med andra ord på en repressalierätt, synes icke finna stöd i
de historiska fakta, som han själv meddelar. Visserligen framhöll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free