- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
148

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Ny Kristina-litteratur. Av Knut Wichman - J. A. Eklund: Drottning Kristina, en spegelbild av sin samtid - En bok om Viktor Rydberg. Av Sven Lönborg - Knut Hagberg: Viktor Rydberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intellekt och karaktär: klarheten, rätlinigheten och ansvarskänslan, så
överbetonar å andra sidan Eklund de enligt hans mening typiskt
»kvinnliga», bristen på logik och konsekvens i tanke och handling. Säkert
bedömer denne författare henne något ensidigt, när han hävdar, att
hon saknar intellektuellt intresse i religiösa ting, att
»stämningsmänniskan och den ologiska fantasimänniskan Kristina är ingen lärans
och lärornas människa». Eklund förbiser här det rent teoretiska
klarhetsbehov, den intellektuella sanningslidelse, som också fanns hos
Kristina.

Eklund har otvivelaktigt rätt i sitt påpekande, att Kristina aldrig
djupare fattat, vad tro i evangelisk mening är, och att hon kom det
religiösa livet närmare i dess katolska form. Trots hennes beundrare
Chanuts framhävande av »hennes djupa känsla för det religiösa» har
man alltid haft svårt att föreställa sig, att Kristina varit en i
djupare mening religiös människa. Hennes religiositet förefaller i stället
ha varit av den på en gång intellektualistiska och utåtvända typ, som
ej var ovanlig bland hennes samtida. Man kan över huvud taget
ifrågasätta, om ej Eklund gör sig skyldig till en anakronism, när han
förebrår Kristina, att hon ej fattat, vad tro i evangelisk mening är. Man
kan nämligen fråga sig: hur många av 1600-talets protestanter fattade
detta? Ett rent intellektualistiskt, mången gång benhårt
formalistiskt försanthållande av det fastslagna lärosystemet och en på detta
försanthållande grundad förtröstan torde väl ha varit innebörden i
ordet tro för flertalet protestanter under ortodoxiens tid. Hela den
djupa, personligt religiösa innebörd, detta ord hade för Luther själv
och för många av hans bekännare i senare tid, var nog i det hela
förborgad för Kristinas samtid.

Ingenting är mera svårutgrundligt än det mänskliga själslivet. Ingen
vetenskap kan göra anspråk på epitetet »exakt» med mindre framgång
än historien. Vi människor se endels och förstå endels, inte minst
när det gäller att bedöma oss själva och varandra. Olika falla
omdömena om var och en av oss nu levande människor, och olika
utfalla hävdatecknarnas domar över historiens människor. Men trots
detta är det ingalunda en ofruktbar eller bortkastad möda att söka
komma till större klarhet i uppfattningen av drottning Kristina eller
någon annan av historiens framträdande personligheter. Genom en
ständigt förnyad, mera djupgående, ärlig och förutsättningslös prövning
av tidens egna källor går den historiska vetenskapens väg fram till
en allt säkrare kunskap om de förflutna tidernas liv och till en allt
djupare förståelse för deras människor.

Knut Wichman.

EN BOK OM VIKTOR RYDBERG



Knut Hagberg. Viktor Rydberg, Norstedt & Söner. Sthlm 1928, 168 s. Kr. 4:—.

Knut Hagberg sammanfattar på ett ställe sitt omdöme om Viktor
Rydberg som filosof med att säga, att man på denne skulle kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free