- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
155

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - En författningshistoria. Av Erik Fahlbeck - Nils Herlitz: Grunddragen av det svenska statsskickets historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

års Förenings- och Säkerhetsakt. Förf. vitsordar givetvis själv den
väsentliga skillnaden mellan det maskerade gustavianska enväldet och
1809 års på verklig kompetensutskiftning av statsmaktens funktioner
byggda författning, medvetet utarbetad såsom en syntes av frihetstidens
och den gustavianska epokens statsskick under inflytande av
Montesquieu’s maktfördelningsteori. Förf. har i detta fall alltför mycket
skattat åt ett rent formellt betraktelsesätt — förefintligheten av vissa
kompetensdelningsstadganden i 1772 års R. F. Här synes emellertid
synnerligen befogat att, såsom förf. å annat ställe, s. 258, gör, se till
realiteterna och ej till formen. Karl Johans s. k. allenastyrande fann ju
sin gräns i riksdagens rikligt tillmätta lagliga maktbefogenheter,
hävdade med ständigt växande målmedvetenhet; att i konstitutionellt
hänseende jämställa den nya tiden med den gustavianska epoken måste
betecknas som slagordets makt över verkligheten. Periodindelningar göras,
framhåller förf. i sitt företal, för att på bekvämaste sätt överblicka och
gruppera händelseförloppen, men i detta fall kan åtminstone anmälaren ej finna
annat, än att den gjorda indelningen verkar förvirrande och till men för
framställningens översiktlighet. Detta beträffande statsförfattningen.
Förvaltning och övrig samhällsutveckling synas däremot med fördel kunna
fångas under förf:s nu nämnda period. Genom en olika
periodindelning i dessa avseenden hade markant framträtt det verkliga
sakförhållandet, att författningen år 1809 radikalt skiftade innehåll och form,
medan förvaltningen i stort sett fortgick på gamla banor. Årtalet 1866
sätter förf., i likhet med t. ex. de direktiv som angivits för den stora
riksdagshistorien, såsom gräns mellan skilda epoker, och därom torde
ej vara annat än gott att säga. Det förefaller som om framställningen
skulle vunnit i översiktlighet, om förf. även i själva periodindelningen
låtit år 1905 framträda med den därefter frambrytande
parlamentarismen.

Bland saker, som stött anmälaren, må framhållas en detalj, förf:s
uppräkning av stiften, s. 47, vilken av obekant anledning ej följer den
alltsedan medeltiden gängse, karakteristiska ordningen mellan dessa.
Framställningen av näringsfriheten, ss. 207 och 223, är skäligen
intetsägande. Förf. berör flerstädes riksdagens nuvarande, starkt
utvecklade opinionsbildande betydelse för såväl regering som förvaltning.
Egendomlig förefaller då förf:s uraktlåtenhet att beröra vårt 1922
grundlagfästa konsultativa referenduminstitut, vilket dock tack
vare den s. k. förbudsomröstningen torde vara bland författningens mest
allmänt kända moderniteter.

Dessa anmärkningar mera i periferien kunna ingalunda undanskymma
värdet av prof. Herlitz’ förträffliga författningshistoria — anmärkningar
äro ju ofrånkomliga beträffande arbeten av detta vittomspännande slag.
Ett välkommet sakregister underlättar studiet av den klara och
lättflytande framställningen.

Erik Fahlbeck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free