- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
178

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regeringsproblemets svårigheter. Av Nils Herlitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sorts majoritetsbildning, blivit mer eller mindre grundligt
dryftade. Men resultatet har alltid blivit negativt; det har ej funnits
något program att samlas om. Och alltsedan 1921 har det
alltid funnits något parti, som varit hågat att göra försöket på egen
hand. Än det ena, än det andra minoritetspartiet har, som det
brukar uttryckas, »suttit vid makten».

»Sitta vid makten» — vad innebär det i själva verket för en
regering nutilldags?

I det allra mesta av sitt arbete har regeringen i våra dagar
att samarbeta med riksdagen. Här kan det vara överflödigt att
ens antyda, hur mycket som enligt grundlagar och statsrättslig
praxis beror av riksdagens beslut. Det kan vara nog med en
påminnelse om att riksdagens makt gör sig påmint i många
andra former än de uttryckliga beslutens. Det skulle vara en
tacksam uppgift att undersöka, i huru pass hög grad en regering
nu för tiden kan handla och vandla utan att taga hänsyn till
riksdagens »förslag», »hemställanden» och »yttranden», till vad
det eller det utskottet »ansett», »förväntat» eller »förutsatt», till
vad som yttrades i kamrarna vid antagandet av en lag, till vad
som sades i den eller den statsverkspropositionen, då ett nytt
anslag begärdes, till »andan» i det eller det riksdagsbeslutet
o. s. v. I frågor, om vilka en riksdagsmajoritet har en bestämd
mening, finner man alltid utan svårighet en form för sådana
direktiv; för övrigt komma de lätt nog till stånd även i andra
situationer. Man kan ej misstaga sig på att regeringens händer
på detta sätt bindas hårdare år från år.

Men har då ej den regering, som »sitter vid makten», möjlighet
att sätta sin prägel på riksdagens beslut och direktiv? Var man
vet, att den ofta helt och hållet misslyckas: den får sina
propositioner avslagna, och riksdagen tager av eget initiativ mått och steg,
som regeringen ogillar. Men det som framför allt kan sägas
karakterisera situationen är, att det kompromissas med andra partier.
Kompromissandet sker i olika former och på olika stadier av
behandlingen. Antingen så att, sedan en proposition framlagts,
underhandlingar drivas med utskott och partiledare. Eller också
så, att dessa underhandlingar undanstökas på förhand. Eller
rent av så, att regeringen finner sig föranlåten att, med
uppoffrande av sin egen ståndpunkt, utan några sådana
underhandlingar alls lägga fram förslag, som — enligt vad den med sin
kännedom om det politiska läget kan räkna ut — ha utsikt att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free