- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
182

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regeringsproblemets svårigheter. Av Nils Herlitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sämre ordning än den, som låter olika riktningar efter varandra,
tilläventyrs med ganska korta mellanrum, länka in landets öden
på helt nya banor?


Men det står fast, att det regeringssystem, som hos oss bildat
krönet på det nu rådande styrelseskicket, icke är lyckligt.

Vissa olägenheter ligga så att säga i öppen dag. Att det
kompromissas kan i och för sig ingen beklaga, som allvarligt
behjärtar önskvärdheten av att den ordning, varunder vi alla leva,
så långt möjligt är, skapas under hänsynstagande till olika
intressen och meningsriktningar. Men de kompromissformer, som
den nuvarande ordningen framtvingar, äro ej lyckliga.
Kompromisser, som utföras i riksdagskorridorer och utskottsrum, äro
alltid utsatta för faran att ur rent saklig synpunkt — med
hänsyn till sammanhang, ändamålsenlighet, klarhet — ej bli så
genomtänkta, som behövligt vore. Skolbeslutet av 1927 står som
ett lysande monumentum över dessa i vårt riksdagsskick så
vanliga arbetsformer. Det återstår att hoppas, att det ej blir ære
perennius,
men man må ej göra sig alltför stora förväntningar,
ty förunderlig är den respekt, som ägnas åt dylika
arbetsprodukter, även då de tillkommit på det besynnerligaste sätt.

Obestridligt är också, att själva det arbete, som utföres av
regeringarna, just ur dessa sakliga, om man så vill, opolitiska
synpunkter lider av de täta växlingarna. Regeringsmedlemmarna
hinna knappast växa sig in i sina uppgifter, förrän klockan är
slagen och platserna måste lämnas åt andra. Den erfarenhet de
hunnit förvärva kommer ej vidare regeringsarbetet till godo; om
de planer de format ut, de arbeten de begynt, bli fullföljda beror
på statssekreterarnas läggning och andra ovissa omständigheter.

Med dessa fel sammanhänger ett, som ligger djupare: vi ha
icke längre några i ordets allvarliga mening ansvariga statsråd.


Det är nämligen för det första merendels högst tvivelaktigt, i
vad mån man kan ha rätt att säga, att regeringarna ha
riksdagens förtroende. I varje fall hava de det icke, om man
därmed avser, att regeringen skall vara ett uttryck för den
»folkmening», som råder i riksdagen. Den på byråkratisk tradition
grundade auktoritet, som statsråden förr i tiden förvärvade, då
de rika på administrativa erfarenheter nått fram till taburetterna,
få våra tiders statsråd för det mesta umbära; och de ha icke i
gengäld fått den auktoritet, som skulle kunna följa med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free