- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
191

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Regeringsproblemets svårigheter. Av Nils Herlitz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

högst olika politisk inställning under en hatt är ofrånkomlig.
Men utgångspunkten för bedömande av de svårigheter, som
härutinnan kunna uppstå, måste bliva en redan gjord iakttagelse:
då det går så pass lätt för en minoritetsregering att arbeta
tillsammans, som man åtminstone har anledning att antaga att det
gör, är det till stor del därför, att den på sätt och vis förenklar
problemet för sig. Den sträcker nämligen icke — och kan icke
sträcka — sin ambition mycket längre än till att sörja för
sammanhang i den verksamhet, som försiggår oberoende av
riksdagen. En heterogen, men verkligt parlamentarisk regering kan
nå betydelsefullare resultat. Det bleve svårare problem att knäcka
i statsrådsberedningen, men sedan de lösts där, vore de verkligen
på allvar lösta.

Annorlunda uttryckt: tvånget att trots splittringen mellan skilda
viljeriktningar skapa en viss grad av enhet och sammanhang
reser sig i alla styrelseformer som ett kategoriskt imperativ.
Ofrånkomligt är också, hur man än söker bemantla detta
förhållande, tvånget att skapa enheten genom en viss grad av
ömsesidigt tillmötesgående från olika tänkande. Den konsten utövas
nu för tiden framför allt, på ett visserligen ofullkomligt sätt, inom
riksdagsarbetet, men i regeringsarbetet finnes det ringa utrymme
för den. Vad det skulle gälla vore att förflytta en del av de
rådslag mellan målsmän för olika politiska riktningar, som nu
försiggå i riksdagskorridorer och utskottslokaler, till
statsrådsberedningen. Säkerligen skulle de överläggningar, som finge
försiggå i denna svalare luft, med bättre tillfälle att lugnare och
omsorgsfullare överväga ärendenas sakliga sammanhang, i regel
giva mognare, fastare, mera genomtänkta arbetsresultat. Om
tanken är praktisk utförbar, beror i sista hand på personliga
faktorer. Att vårt politiska liv icke saknar tillgång till krafter
av den läggning, som här vore erforderlig, lär väl emellertid
var och en få erkänna, som icke fascinerats av de politiska
förgrundsgestalternas offentliga deklarationer, utan också besinnar,
hur deras positiva arbete inom riksdagshusets väggar gestaltar sig.


Partipolitiskt sett skulle den heterogent parlamentariska
regeringen avvika mycket från den regeringstyp vi nu vant oss vid.
Somliga av statsråden skulle ha sin förankring i en
majoritetskombination, andra i en annan, åter andra i en tredje. Man
finge kanske t. ex. en frisinnad socialminister, stödd på allmänt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free