Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Rumänien. Några drag ur landets historia och utveckling. Av Constantin I. Karadja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vidare må nämnas, att den moldaviske fursten Demetrius
Kantemir, en av sin tids största vetenskapsmän, Karl XII:s samtida,
utgav en mångfald värdefulla arbeten på olika områden, bl. a.
en Ottomansk historia, som ännu i dag läses med intresse. Hans
son Antioh Kantemir, driven i landsflykt, blev en av skaparna
av den moderna ryska litteraturen genom sina berömda Satirer.
Ett par generationer tidigare levde en annan märklig moldavisk
bojar, som skulle spela en viktig roll i det Moskovitiska riket,
där han i mitten av 1600-talet blev en av landets inflytelserikaste
män. Nicolai Milescu hette han, ofta kallad Spatari, efter den
bojartitel han bar. En svensk forskare, doktor Arne, har i våra
dagar sysslat med denne, en av de första upptäcktsresande i
Centralasien, dit han blev sänd av dåvarande tsaren Alexis. Av
Milescus penna trycktes för några år sedan en av de värdefullaste
äldre skildringar som överhuvudtaget existerar om de föga kända
länder, som en ryktbar nordbo, Sven Hedin, i våra dagar skulle
så levande beskriva.
Också på andra kulturens områden kunna vi finna
beröringspunkter mellan Sverige och Rumänien. Likheten mellan de båda
ländernas textila folkkonst är ofta så slående, att man ej kan
undgå att ställa sig frågan, huruvida de vackra mönster, som
visa så stor konstskicklighet hos svenska och rumänska
bondkvinnor, ej äro ett arv från den tid, då goterna och rumänernas
förfäder voro grannar i södra Ryssland. Att hoppas är, att de
vetenskapliga studier i hithörande ämnen, som med stor iver
bedrivas ej blott i Sverige och Rumänien utan också i
Ryssland, inom en snar framtid komma att kasta nytt ljus över
detta intressanta problem.
Det moderna Rumäniens kultur och konst skulle det föra för
långt att i detta sammanhang behandla. Denna uppsats har
främst haft till syfte att i första hand i någon mån historiskt
klargöra de två dominerande problem, som nyligen funnit sin
lösning i Rumänien, nämligen återförenandet av alla rumäner
inom landets naturliga gränser och lösningen av det svåra
agrarproblemet samt i andra hand att framhålla, huru, från rumänsk
synpunkt, det anses vara önskvärt att de ekonomiska och
kulturella förbindelserna mellan Sverige och Rumänien bleve livligare
än vad hittills varit fallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
