- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
211

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk utrikespolitik. Av Rütger Essén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett omdömesfel: man förstod ej att interventionen i Finland —
som ingalunda inneburit något deltagande i det stora kriget —
var en oss åliggande allmäneuropeisk likaväl som nationell plikt,
vars fyllande från vår sida krävdes av den upplysta och ledande
opinionen i lika hög grad på entente- som på centralmaktshåll.
I andra rummet låg förklaringen i ett politiskt karaktärsfel: trots
att riskerna voro mycket begränsade, saknades på ledande håll
helt och hållet den beslutsamhet situationen skulle krävt. Sveriges
politiska förgrundsfigurer voro icke beredda på dylika situationer.
Paniken fick supplera den förlamade omdömesförmågan.

Det stora svenska fiaskot 1918 — ett värdigt motstycke till
1809 — är emellertid nu historia. Den bättre insikt, som senare
gjort sig gällande, kan icke göra det skedda ogjort.

På hösten 1918 avgjordes slutligen det stora kriget. Vad som
avgjordes var dock egentligen endast kraftmätningen i väster
mellan Tyskland, Frankrike, England och Förenta Staterna.
Tysklands världspolitiska nederlag beseglades. Men Öst-Europas
problem förblevo olösta. Även fredskonferensen i Paris lämnade dem
öppna. I öster rådde sålunda alltjämt kaos och ovisshet. När
fredstraktaten med Tyskland underskrevs den 28 juni 1919 i
Versailles visste ingen hur Öst-Europas framtid ens under det
närmaste året skulle komma att gestalta sig. Segermakterna, som
tvekade inför ett verkligt, då ännu möjligt ingripande i den ryska
härvan, stodo avvaktande och läto i stort sett utvecklingen ha
sin gång.


Svensk utrikespolitiks både uppgifter och metoder äro efter
1918—19 i grund förändrade.

Neutralitetens hävdande är icke längre möjligt i samma mån
som före 1914. Rättsligt är neutralitetsprincipens grund uppgiven
genom den 1920 skedda anslutningen till Nationernas Förbund,
och faktiskt skulle skandinavisk neutralitet i en ny stor europeisk
konflikt med visshet bli otänkbar. Då vi sålunda icke längre
kunna hoppas att få stå utanför eventuella europeiska
krigskatastrofer, ha vi erhållit ett ännu starkare intresse av att dessa
förebyggas. Detta välförstådda egenintresse gör sålunda
organiserandet av den europeiska freden — genom anslutningen till
Nationernas Förbund för övrigt påtagen som en europeisk skyldighet
— till en praktisk uppgift för svensk utrikespolitik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free