- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
241

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Bernhard Estlanders Castrén-biografi. Av Ragnar Numelin - B. Estlander: Mathias Alexander Castrén, hans resor och forskningar - En nyttig bok. Av John Frödin - Sten de Geer: Människans och näringslivets geografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dock denna åtgärd, att den nye professorn icke erhöll ordinarie
fullmakt på sin tjänst; den var något slags extraordinarieskap med halv
professorslön. I alla fall innebar utnämningen av den första
professuren i finska språket i Finland en så glädjande tilldragelse att
huvudstaden firade den som en festdag.

Castrén hade kort förut, år 1850, gift sig med Natalia Tengström,
filosofiprofessorns yngsta dotter, ett äktenskap, som likväl ej var
beskärt att bliva långvarigt. Castréns hälsa hade länge varit svag och
vacklande: i maj 1852 var gränsen satt för det mått han skulle fylla.
Castréns bortgång innebar sorg för hela den bildade klassen i
landet. Professorskan Castrén överlevde sin man i det närmaste tre
årtionden.

Castréns vetenskapliga kurva hade mot slutet av hans liv varit i
ständigt stigande, hans rykte nådde långt utöver Finlands gränser,
hans kallelse till ledamot särskilt i skandinaviska vetenskapliga
samfund visar den allmänna uppskattningen av honom i Norden. Castrén,
professorn i finska språket, skrev och verkade som universitetsman
på svenska. Så främmande var den tiden tanken på finskan som
vetenskapligt språk, att, då Castrén försvarade principen, att även
finskan kunde antagas som Finska Vetenskaps Societetens språk, till och med
greve Mannerheim, som ju arbetat för professuren i finska, bestämt
motsatte sig en dylik tanke och betecknade Castréns idéer härutinnan
som monomani.

Verkningarna av Castréns forskargärning och nationella
väckelsesignaler begynte göra sig gällande först tre årtionden senare, då
finskhetsrörelsen bröt sig igenom och yngre forskare upptogo de Castrénska
grenar denne ensam omfattat.

Estlanders biografi över M. A. Castrén ger en klar och mångsidig
bild av »en okuvlig arbetare i den fosterländska vetenskapens tjänst,
duglig, klartänkt, självuppoffrande, med den fasta viljan att fylla sitt
mått». Men Estlanders arbete ger dessutom ett intressant tvärsnitt
av vissa epoker av Finlands 1800-tals historia, av samtida
kulturpersonligheters åsikter och politiska strömningar, vilkas verkningar gjort
sig gällande långt framåt i tiden.

Estlanders lediga och välvårdade berättarstil höjer läsningen av det
intressanta arbetet. Miljöskildringarna verka trogna och träffande.
Den högnordiska naturen är kanske stundom väl frihandstecknad,
närmast då skildringen av Nordlappland, men man måste beundra
författarens förmåga att leva sig in i en naturomgivning han
sannolikt själv ej besökt. Några mindre geografiska fel störa icke
sammanhanget.

Ragnar Numelin.

EN NYTTIG BOK



Sten De Geer. Människans och näringslivets geografi. Bokförlaget Natur och kultur. Stockholm 1928. 326 s. Kr. 8.



I våra dagar, då det för många synes svårare än förr att lösa
utkomstproblemet, ställer man allt större praktiska anspråk på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free