Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - En nyttig bok. Av John Frödin - Sten de Geer: Människans och näringslivets geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetenskapen. Man vill att den alltmera skall ägna sig åt frågor av direkt
betydelse för produktionsproblemen, och teoretiska discipliner, som
uteslutande på institutionslokalen behandla befolknings- och
näringsproblem med tillhjälp av matematiska formler och statistiska
metoder, tilltror allmänheten gärna en magisk förmåga att lösa
praktisk-ekonomiska spörsmål.
Det är därför så mycket behövligare att man på vetenskapligt håll
söker slå en bro mellan den ekonomiska kammarlärdomen och det
levande livet genom att belysa de geografiska förutsättningarna för
produktionen. Sten De Geer, den nyutnämnde professorn vid
Göteborgs Högskola, har åt denna uppgift egnat sin nya bok Människans
och Näringslivets geografi. Han behandlar där den geografiska
utbredningen av de faktorer, som reglera produktionen.
Till dessa faktorer räknar han främst befolkningen, d. v. s. de
producerandes och konsumerandes mängd och beskaffenhet i alla
avseenden. Det är alltså här fråga om bl. a. befolkningstätheten, men ej
i dess statistiska mening. Statistikern uträknar befolkningstätheten
inom politiska enheter, men geografen inom naturliga, vilkas gränser
statistikern icke har förutsättningar att fastställa, och där han ej heller
har möjlighet att bedöma de faktorer, som reglera denna täthet. De
Geer uppdelar sålunda den bebodda delen av världen i
glesbygds- och tätbygdsregioner. De senare sammanfattar han i fyra komplex,
Monsun-Asiens tvenne tätbygdsregioner (Indiens och Kinas) med
tillsammans bortåt hälften av hela världens folkmängd eller 780 mill.
samt de atlantiska (den europeiska och nordamerikanska) med 600
mill. eller 35 % av mänskligheten. Dessa tätbygdsregioner äro till
läge och gränser betingade av geografiska faktorer, för vilka förf.
redogör. Efter liknande principer behandlas städernas tillväxt,
befolkningens art och organisationer.
Förf. övergår så till själva näringslivets geografi. Han indelar
näringarna i areellt produktiva, omfattande växt- och djurrikets
råvaruproduktion, och lokalt produktiva, som endast fordra helt
små ytor, och där avkastningen väsentligen beror av läget, t. ex.
mineralrikets råvaruproduktion och förädlingsindustrien.
Jordbruksnäringen är koncentrerad i till läge och gränser geografiskt betingade
jordbrukszoner, av vilka var och en är karakteriserad genom
kulturväxtens art och avkastningens relativa mängd. På samma sätt ger
den areella produktionen av boskap ett antal boskapszoner, alltefter
produktens (djurens) art och relativa mängd. Den areella
produktionen av spånadsämnen (silke, lin, hampa, jute, bomull) försiggår i
geografiskt betingade produktionszoner o. s. v. På samma sätt äger
den lokala (industriella) produktionen rum i naturligt (geografiskt)
betingade områden. Alla dessa utredningar äro illustrerade med bl. a.
42 kartor, utarbetade efter likartade principer, och på vilkas
framställning mycket arbete nedlagts.
Hela denna framställning rör sig om planetariska förhållanden,
d. v. s. varje saks eller produktions förhållande till jordytan i dess
helhet. Den vilar på ett oerhört rikt material, som insamlats med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
