Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 8 april 1929 - Socialpolitiska organisationsproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socialministern givna direktiven väl avvägda och ägnade att kunna så
inrikta utredningen, att den kan leda till ett användbart resultat. Till
att börja med begränsas denna till kroppssjukvården, då ju
sinnessjukvården varit föremål helt nyligen för en reglering i hithörande
avseenden. Vidare föreskrives, att den till att börja med skall omfatta en
inventering av hittills vidtagna sjukvårdsåtgärder och en
sammanställning av kostnaden för olika former av sjukvård; härifrån är givetvis
nästa steg uppgörandet av förslag att avhjälpa de brister, som iakttagits,
och skapandet av en grund för nödiga utjämningar av kostnaden.
Säkerligen kommer denna utredning att giva en mycket god överblick över de
linjer, som utvecklingen i det kommande bör följa, liksom den ock
kommer att leda till ett mera målmedvetet samarbete mellan de många olika
sjukvårdsutövande myndigheterna i landet.
Förutfattade meningar, brist på samhällsvetenskapliga insikter hos
de utredande instanserna, partipolitik och riksdagskompromisser ha
tillsammans åstadkommit ett läge i fråga om vår socialförsäkring och
fattigvård, som många gånger karakteriserats i denna tidskrift.
Genom olika utredningsförsök har man sökt botemedel mot denna
desorganisation av den svenska socialpolitiken, vars fördärvliga följder
både i socialt och ekonomiskt avseende blivit alltmera uppenbara,
utan att man hittills lyckas få något grepp på problemet.
Socialministern har här tillsvidare nöjt sig med en mera blygsam, men som det
synes klok och förutseende åtgärd, nämligen att anbefalla länsstyrelserna
att var och en utarbeta en plan för indelning av länet i lämpliga
områden för fattigvårdens handhavande, närmast för att åstadkomma
gemensamhet i fråga om fattigvårdsanstalter men också för att möjliggöra
en gemensam lokal organisation för olika slag av fattigvård,
socialförsäkring, åtgärder mot arbetslöshet, alkoholistvård m. m. Härigenom
kan grunden läggas till den lokala samorganisation av socialpolitiken,
som föreslagits av kanslirådet G. H. von Koch i
arbetslöshetsförsäkringskommitténs betänkande och för vilken redogjorts i ovan omnämnda
uppsats i denna tidskrift.
Denna kan dock knappast genomföras, förrän problemet om
fattigvårdens och socialförsäkringens sammanhang och centrala organisation
lösts. När detta kan ske, ligger emellertid i vida fältet på grund av
den mängd svåra detaljfrågor, som här återstå och på vilka man arbetar
var och en på sitt håll utan någon gemensam plan eller principiella
riktlinjer. Vore ej det riktiga, att också här, liksom i fråga om
sjukvården, åstadkomma ett slags generalplan, där de allmänna linjerna
kunde uppdragas, utan att man drunknade i detaljfrågorna, och
varigenom någon överblick och ordning kunde erhållas i allt det virrvarr,
som nu kännetecknar svensk socialpolitik på dessa områden? Eljest
blir lätt följden, att det pågående reformarbetet efter mycken
tidsutdräkt ånyo endast resulterar i osammanhängande styckearbete, där man
ej kan ta itu med någonting från grunden, därför att varje del av
arbetet förutsätter att något annat först omordnats på ett sätt, som
man tidigare ej tänkt sig — alldeles som hittills alltid varit fallet i de
senaste decenniernas svenska socialpolitik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
