- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
253

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagens frågor - Pajalabanan - »Den stålhårde»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utöver vad järnvägsstyrelsen förutsatt skulle den årliga driftförlusten på
billinjen bli betydligt större än på järnvägen! Redan denna omständighet
ger vid handen, att järnvägsstyrelsens kalkyler ej utgöra en så trygg
grundval för bedömandet av Tornedalens järnvägsfråga, som mången
förmenar. Därtill kommer, att man vid kalkyleringen av banbyggen
i övre Norrland alltid har att räkna med en betydande vinstpost, som
ej kan anges i siffror, nämligen den för framtiden bestående vinst, som
följer med ökad bebyggelse och ökade förvärvsmöjligheter. Vad den
sidan av saken betyder, kan var och en övertyga sig om genom att resa
med riksgränsbanan från Boden till Gellivare. Och slutligen ett, låt vara
avlägset, framtidsperspektiv: ett par mil norr om Pajala ligga väldiga
malmfyndigheter, som, får man väl antaga, förr eller senare
komma att förvandla Pajalabanan från en »kulturbana» till en fullt
räntabel affärsbana.

Så står saken, om man ser frågan enbart ur synpunkten av »statens
järnvägar som affärsföretag». Men så visst som staten icke uteslutande
är ett affärsföretag, måste också andra synpunkter få komma i
betraktande. Vi skola härvid ej dröja vid den av frågan närmast berörda
befolkningens önskemål. I rikets nordliga utkanter får man nöja sig
med vad som står till buds — det vet envar, som av egna »skakande»
upplevelser känner till vad statens järnvägar ha att bestå i fråga om
rullande materiel på norrländska tvärbanor. Långt viktigare än
omsorgen om ortsbefolkningens timliga behov är hänsynen till den roll
en järnväg i mellersta Tornedalen skulle spela för spridandet av
riksspråket, till oskattbar båtnad ej blott för Tornedalens befolkning, utan
jämväl för hela Sveriges land och rike. Denna synpunkt är så
självfallen, att den här ej behöver mer än antydas. När järnvägsfrågan
dryftades i kamrarna den 16 mars, utvecklades samma synpunkt vältaligt
av representanter för de mest skilda politiska meningsflockar och vunno
genklang inom alla partier. Det är vemodigt att konstatera, att det är
en högerregering som utgör kärnan i oppositionen mot denna nationella
samling...

Vårt land är i så väsentlig mån enspråkigt, att det är förklarligt om
jämväl personer i inflytelserik ställning stå främmande för de invecklade
spörsmål, som en regional tvåspråkighet innesluter. Men just därför
borde vi ej ha råd att slå dövörat till för det som de i dessa spörsmål
verkligt initierade ha att förmäla. Och deras utsagor förordade
samstämmigt järnvägen, som definitivt förmår sammanbinda svenskt
med finskt i dessa Svea väldes gränsmarker, till båtnad för såväl
ortsbefolkning som rike.

Man får därför, som sagt, hoppas, att det beslut, som framgick ur
den gemensamma voteringens lotteri, ej skall bliva svensk statsmakts
sista i denna riksviktiga fråga.

»Den
stålhårde».



Det har blivit tämligen tomt i Kreml under de senare åren.
Av de tidigare makthavarna i Sovjetstatens högsta ledning har
den ena efter den andra försvunnit, med eller utan ackompagnement av
en i offentligheten genljudande katastrof. Den senaste uppbyggliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free