- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
259

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagens frågor - Den franska antiklerikalismen i motvind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

upprättande av utbildningsanstalter. Då en socialisttalare ville direkt
förbjuda »de vita fäderna» att utanför sina novishem predika eller
officiera som präster, ironiserade Briand över inkonsekvensen i att
påyrka detta förbud och samtidigt ej känna sig oroad, när en curé
står i predikstolen, och Poincaré frågade harmset, om någon
republikansk regering individuellt förbjudit kongregationsmedlemmarna att
läsa messan eller predika. När man medgav dem att tala i sina
missioners intresse, vore det ej möjligt att hindra dem från att därvid
»säga ett ord om religionen». Några oppositionstalares hot med att
vid de stundande kommunala valen göra hotet mot lekmannaskolan
till en huvudfråga, svarade Briand med en direkt fråga, om man
verkligen kunde se ett anlopp mot lekmannainstitutionerna i att
systrarna av orden Enfant Jésus du Puy fingo i 1901 och 1904 års lagar
förutsedd auktorisering att utbilda nunnor för att »idka
skolundervisning bland rödskinnens barn i Canada, vårda deras sjuka och
propagera det franska namnet». Till sist återfingo genom en särskild
lag de numera av påven tillåtna s. k. stiftsassociationerna vad som
ännu fanns odisponerat av den vid kyrkans skiljande från staten
sekvesterade kyrkliga egendomen till ett beräknat värde av 22 mill. francs.

Förmodligen komma även andra kongregationer att begära samma
auktorisering som de nio nu upptagna. Det blir då parlamentets sak
att pröva varje särskild ordens meritförteckning. I själva verket ha
alltsedan världskriget av alla franska ministärer utan undantag
enstaka undantag beviljats från 1901 och 1904 års lagar. Briand
upplyste, att sedan 1901 hade omkr. 250 dylika åtgärder vidtagits, därav
ett trettiotal under Herriots radikala ministär, och Poincaré besvarade
direkta frågor, om ej för framtiden de båda lagarna komme att strängt
tillämpas, med en satirisk undvikande försäkran, att de komma att
»tillämpas på samma sätt som företrädarna gjort». Svaret visar, att
mycket ändrats i fråga om de andliga ordnarnas ställning i
Frankrike, sedan den gamla frimurarradikalismens klang- och jubeldagar.
Det är världskrigsåren och ordensbrödernas patriotiska insats, när
fäderneslandet var i fara, som främst framkallat denna förändring.
Mot de inbitna antiklerikala »legitimisternas» tal om att göra
kommunalvalen till skådeplats för en agitation i den gamla stilen kan
det vara av intresse att anföra ett uttalande av utrikesutskottets
ordförande, republikan-socialisten Paul-Boncour. Han inledde debatten
om de nio lagförslagen med en varning mot »återupplivandet av
passioner, om vilka vi i denna kammare äro många som tänkt, på ett
annat ställe och under fyra år, att de, inför de problem, som nu
tränga sig fram, icke längre borde stå i den aktuella politikens
främsta plan». Sådana ord från ett sådant håll vittna t. o. m. mera än
de nio ordenslagarna om, att den gamla franska antiklerikalismen,
sådan den nu återupplivats av t. ex. Daladier, har att räkna med
motvind.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free