- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
265

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad ha Sverige och Finland betytt för varandra? Av Olof von Törne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svenskar utmed kusterna, icke ett ryskt lydland. Att trots
detta och trots den utvidgningspolitik, som efter den s. k.
korstågstiden fördes av Magnus Eriksson och Vasakonungarna, en
större del av det karelska landet likväl förblev under ryskt välde,
är ju för oss alla välbekant. Allt detta har i en tidigare uppsats
i denna tidskrift utförligt och sakligt behandlats av rektor E.
Hornborg (»Det svenska väldets grundläggning i Finland,» årg.
1928, s. 544—555), varför vi här kunna hänvisa till denna
utredning. Men härmed äro vi emellertid inne på frågan om vad
slutligen det finsk-svenska stamlandets införlivande med Svea rike
egentligen kommit att betyda för det senare Finlands folk.

Hur man än skärskådar det allmänna läget, sådant det tedde
sig under vår tidigare medeltid, kan man knappast komma till
något annat resultat, än att de tre finska stammarna i Finland ju
längre det led hade allt svårare att reda sig mot det novgorodska
Ryssland. Visserligen stötte svenskarna, sedan de uppträtt som
erövrare, först i och med det tredje korståget och det trettioåriga
krig som därpå följde och som slöts med Nöteborgsfreden 1323,
på novgorodernas samlade makt, men då gällde kampen redan
hela det vida land som omfattade nuvarande östra och norra
Finland och mer än hälften av dettas riksområde. Hade man
vikit undan för denna kamp, hade Finland av allt att döma
åtminstone för en längre tid blivit delat på hälft mellan ryskt och
svenskt välde längs en mittellinje, som längst i söder löpt utefter
den rakt norrifrån i havet utfallande Kymmene älv, vilken
sedermera faktiskt också under två mansåldrar var riksgräns. Den
frågan kan ju i alla fall, om man så vill, anses stå öppen, om
icke någon av de finska stammarna i detta gamla Österland
ändock, därest ej Sverige med sin erövring kommit emellan, kunnat
visa sig i stånd att samla stamförvanterna och uppträda som
grundare av ett finskt rike. Det skulle väl i så fall varit
tavasternas centralt boende stam en dylik uppgift bort tillfalla, en uppgift
alltså liknande den uppsvearne utförde i Sverige. Men
statsgrundningen hade, om den lyckats, tydligen aldrig kunnat omfatta mer
än de sydvästligaste områdena, ty med karelarna befunno sig
tavasterna på en notoriskt mycket ovänlig fot, och dessa voro
dessutom i det ögonblick det skulle gällt eller senast vid det
trettonde århundradets mitt, ohjälpligt novgorodernas lydfolk,
förenade med dem genom omisskänligt mycket starka trohetsband.

Huru kraftig i övrigt en liten tavastländsk-finsk stat kunnat bli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free