Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Vad ha Sverige och Finland betytt för varandra? Av Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lydlandet, den svenska maktens samhälleligt uppbyggande arbete
positivt verkat i samma enhetsskapande riktning, vari sedermera,
från adertonhundratalets mitt framåt, den finsk-nationella
rörelsen utfört sitt stora folkunifierande arbete.
I samband med denna synpunkt är det yttermera på sin plats
att här framhäva, att det tydligen behövdes denna fasta riksgräns
för att inom det landområde, som slutligen blev Finland,
sammangjuta till en finsk nationalitet de tre finska stammar, som sedan
äldsta tid utbrett sig över större delen av denna landmassa och av
vilka, som redan tidigare antytts, i historiens gryningstider, ja för
övrigt ännu långt efteråt, tavaster och karelare alls icke visat någon
benägenhet för inbördes fredligt samgående. Det kan förtjäna
påpekas, att på annat håll, på ryskt och baltiskt territorium,
mellan de där rätt talrikt levande finska stammarna ingenstädes
förekommit några grupperingar eller sammangjutningar till större
folkenheter. Innanför den stående riksgränsen verkade däremot
i Finland den gemensamma samhälls- och kyrkoordningen,
trosläran och krigstjänstgöringen i unifierande riktning och skapade
såmedels ock betingelser för en kommande finsk nationalitet.
Se vi nu till vad Finland under hela den långa tiden av
gemensamma historiska öden kunnat betyda för ökande och stärkande
av Sveriges livsbetingelser, så träder ju närmast för vår tanke det
kända faktum, att det med sina människotillgångar bidragit till
alla de långvariga krigens förande i lika grad som det egentliga
Sverige, proportionsvis måhända t. o. m. något mer, vilket åter
har sin förklaring i dess geografiskt mer utsatta och mot öster
framskjutna läge. Förutom dessa prestationer av män till krigets
tjänst, vilka pågingo under två och ett halvt århundrade (i stort
sett från 1555 till 1809) och tack vare vilka Finlands folk å andra
sidan fick vara med om världshändelsernas avgörande — något
som den dag i dag är återverkar på dess självmedvetande, och
kanske just idag mer än någonsin förr — ha vi att ihågkomma
den serie av betydande män, som från Finland framträtt i centrum
av Sveriges statliga och kulturella liv som statsmän,
administratörer, fältherrar, politiska ledare och i viss mån politiska tänkare
och litterära märkesmän. Vissa kända namn uppvisa rentav
märkliga bärare i flera släktled, sådana som namnen Creutz,
Fleming (ätten bofast i Finland sedan 1395), Horn, Kurck. Några
andra kunde tilläggas: Boije, Ramsay, Stjernkors, Stålhandske,
Tawast, Wrede, sist ock en enskild, anspråkslös mans namn, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
