- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
272

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vad ha Sverige och Finland betytt för varandra? Av Olof von Törne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han ansåg för sekundära. Så mycket mindre bör då förgätas, att
efter det stora nordiska krigets hemsökelser, likasom efter följande
krig 1741—1742 och under hela den gustavianska tiden en
påfallande, rentav ihärdig omsorg ägnades åt vad man kallade
»Finlands uppkomst» både vid riksdagarna och i flera mellan dessa
verkande kommissioner. Nu tog man itu med försvarets
uppbyggande, vilket tidigare fått vänta, icke på grund av tanklös
uraktlåtenhet, utan delvis på grund av den notoriska penningbristen,
men kanske ännu mer för att man levde i den förklarliga om än icke
reellt försvarliga föreställningen, att de 1721 till Ryssland förlorade
områdena i ett helt i den gamla stilen gående segerrikt krig ännu
kunde återvinnas. Dessa omsorger voro ur riksintressets synpunkt
så mycket viktigare, som sedan mitten av 1700-talet i Finland ett
slags kollektiv hembygds- eller hemlandskänsla sakta begynt arbeta
sig fram, mycket ojämnt framträdande visserligen och med högst
olika skiftande inriktning speciellt aktualiserad vid vissa viktigare
tjänstetillsättningar. Ja, från rikets centrums sida kom man
säkerligen rentav att understryka den s. a. s. ideella separeringen genom
att som skedde lämna det betryckta Finlands invånare möjlighet att
i klump framkomma med önskningar och klagomål, att vid
riksdagen exempelvis låta närvarande ombud för den »finske
nationen», som man sade, tala å sina landsmäns vägnar.

En helt annan sak är — och det har ju intet med regeringens
omsorger att skaffa — att under det livlustiga och glädjehungriga
adertonde seklet den landsända varom här är fråga ohjälpligt
började te sig som en hopplöst ledsam och gudsförgäten avkrok,
kanske ock något ringaktad. I bevarade brev betecknas vistelsen på
landsbygden i Finland som en förvisning, och en längre tids
bortavaro från den sköna rikshuvudstaden födde en olustkänsla, som
bl. a. drev officerarna vid regementena att under den kalla årstiden,
då som bekant inga regementsmöten och taktiska övningar ägde
rum, i stora skaror söka sig över till Stockholm — kanske ej blott
från Finland. Men detta är företeelser av tidspsykologisk art, som
intet ha med sådana tidigare antydda realiteter som regeringens
riksvårdande uppträdande att göra. I övrigt torde som allmänt
omdöme kunna sägas, att under den svenska tidens två sista
årtionden bland allmänheten i Finland lojaliteten mot riket tydligt
tilltog i styrka, och detta oaktat samtidigt den tidigare antydda
specifika hembygds- och landskapskänslan, gynnad av
strömningar som rådde vid Åbo Akademi, otvetydigt befann sig i tillväxt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free