Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Vad ha Sverige och Finland betytt för varandra? Av Olof von Törne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skilsmässan 1809 åstadkom ett avbrott i den gamla växelverkan
och den ömsesidiga påverkan, vilket på grund av ett säreget, skarpt
markerat politiskt ställningstagande inom vardera av de forna
riksdelarna blev tvärare och mer i praktiken åtskiljande, än man på
grund av den långvariga föreningen kunnat vänta.
Förbindelselänkarna bli med ens rätt sporadiska, och hela den gångna epoken
av statlig samvaro ter sig därför som ett avslutat helt. En kort
sammanfattning av det väsentliga som denna mångsekellånga
period tillfört Finland såsom ideell och materiell, politisk och
kulturell behållning ger till facit: det svenska samhällsskicket med det
gamla svenska lagsamhällets egendomliga och vackra aktning för
lagen, både dess anda och dess bokstav; vidare den svenska
kulturen, som intensivast trängt in längst i Väst-Finland, men med en
visserligen avtagande styrka präglat förhållandena ända intill
gränsen i öster; det svenska språket som förvaltningens och den
högre bildningens språk och som modersmål åt en femtedel av
invånarna; luthersk statsreligion och äntligen, i ett visst historiskt
samband härmed, en allmän samhörighet alltsedan den första
erövringens tider med det västerländska Europa. Det kunde
tilläggas, att Finland tack vare den omständigheten att det tillhörde
den större statssamhörighet Sverige i äldre tid var, med
utsträckning ända ned i Mellaneuropa, säkerligen kom att i institutioner,
i byggnadsverk, i hela sin materiella odlings skick — och alldeles
särskilt just häri — upptaga både kvantitativt och kvalitativt
åtskilligt mer, än det på grund av sitt avlägsna läge och sin brist på
naturliga tillgångar, rent ut sagt sin fattigdom, eljest med all
sannolikhet, om det sedan tidernas begynnelse varit lämnat blott åt sig
självt, vid ifrågavarande tidpunkt förmått uppvisa. Härtill
kommer, att den finska nationaliteten (resp. envar av de finska
stammarna) lagt i dagen en från folkpsykologiskt forskarhåll
framhävd benägenhet för isolering, för att i viss mån draga sig undan
beröringen med andra folk, och detta lynnesdrag skulle väl
knappast, om landets isolering som politisk helhet inträffat redan på
ett tidigt stadium, kunnat undgå att utöva ett ogynsamt inflytande
på dess kulturella framåtskridande.
Ett mycket värdefullt arv från Sverige var den nyss antydda
laglighetsandan, som verkligen gått Finlands folk i blodet när landet
kom under ryskt välde. Det var icke blott det, att respekten både
för grundlagarna, som bildade själva konstitutionen, och för den
gällande civila lagen förband sig med övertygelsen att dessa lagars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
