- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
281

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frithiofs saga. Av Oscar Wieselgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunna misstaga sig på att entusiasmen för Frithiofs Saga och
intresset för att ställa dess skönhetsvärden i behörig estetisk och
historisk belysning varit hans första utgångspunkt och det
egentliga incitamentet till hans arbete. Oehlenschlägers Helge och
Runebergs Kung Fjalar ha införts i undersökningen mindre för sin egen
skull än för att tjäna som jämförelsematerial, och det förefaller
ej alldeles osannolikt att författarens huvudintresse härvidlag
medvetet eller omedvetet varit att genom jämförelsen betona
Frithiofs överlägsenhet. Detta må dock icke fattas så som skulle
han lägga i dagen någon orättvisa vid bedömandet av vare sig
Oehlenschläger eller Runeberg. Tvärt om är hans analys präglad
av oförtydbar sympati, särskilt i vad gäller Helgedikterna, vilkas
fantasifulla och färgrika skönhet han tolkat med djupaste insikt
och finaste förståelse. I fråga om Kung Fjalar betonar han med
styrka — och enligt min mening med full rätt — det starka
beroende, vari Runeberg såväl för uppslaget till sin dikt som i fråga
om dess karaktärsteckning och detaljer står till Tegnér. Att
Hjalmar är en frände till Frithiof och att kung Fjalars gestalt
tillkommit under direkt anknytning till Tegnérs bild av Kung Ring
torde över huvud taget icke kunna bestridas. Vad själva
grundidén i dikten beträffar så framlägger han den uppfattning, som
varje klart och kritiskt dömande läsare måste få, nämligen att
hela idékonstruktionen är i djupare mening förfelad.
Gudamaskineriets funktion, om än i och för sig effektfull, kan dock icke
väcka något verkligt deltagande. Det är icke en upphöjd gudomlig
försyn utan en ondskefullt beräknande, i sin träffsäkra grymhet
rent av demonisk makt som Runeberg konstruerat fram som
ledande människornas öden. Detaljernas skönhet kunna icke
överskyla detta felgrepp i diktens hela anläggning, och säkerligen
har man häri att söka anledningen till att Kung Fjalar trots allt
aldrig blivit i ordets egentliga mening populär.

En nyans varmare ton får professor Nilssons analys när han
griper sig an med behandlingen av Frithiofs Saga. Här är det
från början uppriktig beundran som för ordet, och det vill
synas som om den givit författaren möjlighet att med särskild
intensitet intränga i diktens väsen och upptäcka dess inre
sammanhang. Mycket av vad han uttalat är kanske icke annat än
vad en uppmärksam läsare själv kunnat iakttaga, men då detta
till stor del faktiskt icke tidigare blivit framlagt i metodisk form
har det sitt givna värde att få det klart och intelligent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free