Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Nationernas Förbunds födelse. Av Åke Thulstrup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från olika håll härrörande förslag till Nationernas Förbunds pakt,
ur vilka den slutliga förbundsakten framgick.
Det första utarbetade förslag till förbundsakt, med vilket
Miller sålunda anser sig böra befatta sig, är det, som i mars 1918
avlämnades till den brittiska regeringen av lord Phillimores
kommitté. Denna kommitté hade visserligen tillsatts av
dåvarande utrikesministern, lord Balfour, men dess betänkande
begagnades aldrig officiellt i form av något regeringsförslag. Lord
Phillimores förslag fick trots detta en ganska vidsträckt
spridning och har i hög grad påverkat senare förslag. Redan här
föreligger en begynnelse till den slutliga förbundsakten. Flera
av Phillimore-planens bestämmelser ha ganska oförändrade
influtit i förbundsakten. Redan i lord Phillimores förslag förbundo
sig sålunda förbundets medlemmar att inte börja krig, förrän
konflikten hade underställts skiljedom eller medling av
förbundet (förbundsaktens artikel 12). Phillimore-planens bestämmelse
om neutralitet gentemot den makt, som böjde sig för ett dylikt
utslag, har blivit förbundsaktens artiklar 13 och 15. Även de
ekonomiska sanktioner gentemot tredskande part, som
förbundsakten stadgar enligt sin artikel 16, hade sin motsvarighet i
Phillimore-förslaget. Liksom den slutliga förbundsakten aktade sig
också Phillimore-planen att kränka den nationella
»suveräniteten», som man helt uppfattade i dess gamla, traditionella mening.
Sålunda blev skiljedom inte obligatorisk, och varje möjlighet att
börja krig borteliminerades inte.
Trots dessa likheter med den slutliga förbundsakten måste
Phillimore-planen betraktas som ett synnerligen fragmentariskt
och ofullgånget förslag. I stället för den nu regelbundet
sammankommande förbundsförsamlingen tänkte sig
Phillimore-kommittén en sporadiskt sammankallad delegeradeförsamling, som
endast skulle handlägga vissa för ögonblicket aktuella frågor.
Någon önskan att göra förbundet universellt röjdes heller inte.
Dessa ofullkomligheter måste givetvis ses mot sin historiska
bakgrund. Vad man vid denna tid hade att bygga på vid
skapandet av ett Nationernas Förbund var ju ytterst ringa. Viktigast
voro kanske de konventionsförslag, som hade förelagts den andra
fredskonferensen i Haag, och dessas skiljedomsbestämmelser
synas i viss utsträckning ha kommit till användning i
Phillimore-kommitténs förslag. Vidare förelågo en del mer eller mindre
genomtänkta utkast och förslag, framkastade vid olika tillfällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
