Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor 16 april 1929
- Riksdagen och försvaret
- Aktuella slagord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde ett försök att inse, vad innebörden är — exempelvis i
kasernvårdshänseende — av detta s. k. handräckningsarbete; måhända är det
själva ordet som vilseleder. Betecknande i detta avseende var t. ex. vad
herr Johan Nilsson i Malmö fann lämpligt härom yttra: »Det förefaller
mig som om man icke kan begära, att det skall behövas en värnpliktig
för att passa upp ett par andra värnpliktiga. På andra områden är
deras antal, som passa upp eller vakta andra, betydligt mindre, och
jag tror, att det skall räcka även här». För dem, som ej vilja se, är
tydligen all upplysning förfelad.
I ett enda fall är en ljuspunkt att anteckna från riksdagens
förhandlingar beträffande försvaret. Det gäller skytteanslaget, vilket för första
gången på många år bifölls av båda kamrarna. Det blir uppenbarligen
mer och mer till det frivilliga försvarsarbetet landet måste lita. Men
statsmakterna böra då också minnas, att skälet härtill främst ligger i
deras egen ovilja att tillgodose det statliga försvarets rimliga behov.
Aktuella slagord.
Det är en ganska nöjsam och lärorik, till behövlig
självransakan uppmuntrande läsning som bjudes oss i Valdemar
Langlets samling av svenska citat och slagord (Bevingade ord, del 2:
Svenska citat, Sthlm, Hugo Geber, 1929. Kr. 11:50). Antagligen är det
relativt få bland oss som ha insikt och eftertanke nog att verkligen på
allvar göra klart för sig i vilken utsträckning vi i vårt dagliga liv äro
behärskade av dagens populära vändningar och uttryck. Men vi behöva
blott med någon uppmärksamhet analysera vårt eget vardagsspråk för
att märka hur oerhört starkt alla dessa gängse slagord, som skapats på
de mest divergerande håll och av de mest olikartade personligheter —
populära kuplettförfattare, politici, tidningskåsörer, poeter, essayister
och andra i brokig blandning — påverka vårt sätt att se och tänka. Det
kan icke förnekas att tankelättjan är en företeelse som är stadd i snabbt
tilltagande. Även en bedömare som ingalunda har någon benägenhet att
spela rollen av laudator temporis acti måste medgiva att ett av vår
samtids mest framträdande karaktärsdrag är svagheten för att få allting
serverat i en form, som icke av emottagaren kräver mer än den minsta
möjliga självverksamhet. Icke utan skäl har samtidens populäraste
litterära genre blivit den korta novellen, the short story, vilkens
teknik som bekant numera utvecklats ända därhän att dess väsentligaste
grundsatser utläras i kurser vid de amerikanska universiteten och
korrespondensinstituten.
Dess oerhörda framgång är lätt förklarlig: man orkar icke med att
sammanhålla en längre berättelse, vilket ju i varje fall ställer vissa krav
på minnet, utan föredrar en historia, som praktiskt taget är läst och
glömd på samma gång. Denna obenägenhet för spontant tankearbete är
det också som motiverar slagordets allt mer och mer tilltagande makt
över sinnena i våra dagar. Redan Schopenhauer klagade över att den
starka förkärleken för stilistiska schabloner förvandlade mycket av det
mänskliga talet till något närmast liknande papegojpladder: »Die Rede
besteht aus lauter fertigen Redensarten und Phrasen, wie sie eben im
Schwange und Mode sind, die man hinsetzt, ohne selbst etwas dabei zu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0313.html
