- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
335

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i och för sig behöver innebära något hinder för att bringa krigen
ur världen. Det är nämligen en ren missuppfattning när man
tror sig ha en tillräcklig förklaring till dem i stridslystnad,
hatfullhet eller vinningslystnad hos människorna. Det är en lätt
sak att bevisa detta.

När greve Raoul Hamilton i riksdagens Andra kammare
utmålar Stockholm som en blodsugare, en tyrann mot det övriga
landet och ett degenerationens hemvist, ger han uttryck åt
känslor, som, om det hade gällt ett främmande land, skulle ha
medfört internationella komplikationer. Men säkert skulle det
aldrig ha fallit honom in i drömmen att hota Stockholm med
militära våldsmedel; och lika litet skulle någon stockholmare
utanför hospitalens murar komma på den idén att avtvå skymfen
med blod i ett krig mot Skåne. Vad kan vara orsaken? Tydligen
icke att vare sig greve Raoul Hamilton eller stockholmarna fått
den nya anda dr Natanael Beskow önskar människorna, ty då
skulle han ej ha sagt vad han sade. — Eller tag ett annat
exempel. Två konkurrenter inom samma land hata varandra ibland
mycket mer än de hata något annat lands medborgare; men icke
desto mindre förekommer det ej i hundradelen av antalet fall att
de påyrka eller försöka våld mot varandra, trots att de ej tveka
att stödja militära hotelser mot ett annat land. Ånyo är det
uppenbart att orsaken ej kan vara sinnesförfattningen. Vad är
det då?

Svaret är enkelt, och jag skall ej uppehålla mig länge vid det,
eftersom jag haft frågan uppe utförligare här i tidskriften redan
förut (årgång 1925). Det är att lokala samhällen lika väl som
individer inom en och samma stat ha en gemensam rättsordning,
som både har möjlighet att ge effektivitet åt rätten, sådan den
en gång blivit antagen, och därmed samtidigt har skapat en
föreställning som gör det nära nog otänkbart för vanliga människor
i det ojämförligt övervägande antalet fall att söka utlopp för
känslor eller anspråk på andra vägar än dem statens organ
anvisa eller tillåta. Men någon motsvarighet till en sådan
rättsordning råder ej mellan staterna, och därför finns det intet annat
yttersta medel att där göra sina anspråk gällande än genom krig.
Varelser som ej ägna en tanke åt våld inom ett land behöva
tydligen ej förändras till sin moral för att avstå från våld mellan
länderna — om villkoren bara kunna göras lika i båda fallen.
Och dessa villkor kunna i huvudsak sammanfattas i det ord jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:36:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free