- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
336

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

redan använt: rättsordning, fastän det alltid måste hållas i
minnet, att rättsordningens återverkan på människornas
föreställningssätt är en huvudfaktor i sammanhanget, kanske rent av den
viktigaste bland alla.

Å andra sidan är det också givet, att rättsordningen ej enbart
är några tusen eller miljoner ord skrivna på ett papper, utan
en social makt. Förbiseendet härav utgör den andra
missuppfattningen. När samhällena tillräckligt länge fått existera på
grundval av en gemensam rättsordning, så blir makten i första
hand en makt över människornas sinnen, och maktens imposanta
emblemer få då i det stora flertalet fall enbart symbolisk
betydelse. Men när en rättsordning ännu är ny, har denna
omställning av människornas sinnen ännu ej hunnit genomföras så som
det sker längre fram; och då är makten eller, om man föredrar
uttrycket, våldet en yttre nödvändighet i en stor mängd fall.
Också i de fullt konsoliderade rättssamhällena har man
dessutom att räkna med ett större eller mindre antal individer som
ej frivilligt böja sig för statens vilja, och därför är det omöjligt
att undvara våldet inom staterna heller, fastän det ej kommer till
användning mot mer än en ringa bråkdel av alla medborgare.

Major Bratt har några citat från Bernard Shaws mest
djuptänkta stycke, Major Barbara, — till förklaring bör kanske sägas
att den major det där gäller tillhör Frälsningsarmén — men han
intresserar sig ej för att Shaw där just vill göra gällande
maktviljan som oumbärlig social ingrediens. Hans hjälte är
hittebarnet-kanonfabrikanten Andrew Undershaft, och denne står som
moralisk segrare över Frälsningsarméns sätt att vinna själar
genom allmosor; mångmiljonärens ögon lysa vid tanken på hur
de arbetslösa genom sitt hot framtvingade stora
penninginsamlingar, och av samma skäl är det som han ger kanoner åt alla
som vilja betala för dem — anarkister, upprorsmakare,
tyranner och borgerliga regeringar. Uppgiften består i att ställa våldet
i tjänst hos en önskvärd social ordning; men den önskvärda
sociala ordningen är en där våldet ej behöver tillgripas annat än
i sällsynta undantagsfall och på basis av en klar rättsordning.

Så betraktad blir frågan om krigets avskaffande ett
organisationsproblem, varken ett om nya människor eller om våldets
avlysning under alla förhållanden och i alla former.
Organisationen måste i sista hand förfoga över samma slags maktmedel
som staterna för närvarande göra; till en tid kommer man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free