- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
338

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det innebära att samhörighetskänslan själv vore tillräcklig och
att organisationerna kunde komma efteråt, i sinom tid, om de
behövdes. Det vore optimistiskt med besked, och särskilt måste
man peka på en svårighet som det brittiska riket kommit ifrån
på ett sätt som en överstat för våra behov knappast kunde ta
till mönster, nämligen genom att låta en enda bland sina
medlemmar, moderlandet självt, bära hela försvarsbördan utåt. Vare
sig brittiska riket kan bli förebild eller icke har man rätt att
hoppas och plikt att med yttersta uppmärksamhet speja efter alla
möjligheter, för att finna en punkt där det går att sätta in.

I vad som hittills har åstadkommits är det omöjligt att med
bästa vilja i världen finna större framsteg för en överstatlig
ordning. Nationernas förbund är konsekvent mellanstatligt, icke
överstatligt, och blir det snarast i tilltagande grad; den nytta det
gör är ej att förakta men kan på sin höjd indirekt, genom att
vänja ländernas statsmän vid praktiskt samarbete i dagliga
uppgifter, bana väg för överstaten. De positiva åtgärderna för att
bannlysa kriget är det åter än så länge ej lönt att tala mycket om.
Anspråken från Nationernas förbunds sida på militär hjälp från
medlemmarna mot genstörtiga förbundsbröder eller utomstående
ha egentligen aldrig satts på prov och skulle efter all sannolikhet
ej i nuvarande stund bestå provet. 1924 års Genève-protokoll
kröp åter i skrinet, och så gott var väl det. Kelloggpakten med
sin platoniska förklaring om anfallskrigets otillåtlighet, men utan
någon som helst garanti för hjälp mot den som tillgriper det,
förefaller huvudsakligen ha symptomatisk betydelse och kan
åtminstone aldrig bli mer än utgångspunkten för något ordentligt.

Trots de strömmar av ord och bläck som offrats på uppgiften
att göra kriget omöjligt kan det därför tyvärr ej sanningsenligt
bestridas, att hela uppgiften ännu ej förlorat sin prägel av utopi.
Kanske verka emellertid trots allt krafter som bygga upp en
verklig lösning; det måste man åtminstone hoppas.

I detta läge — med det framtida krigets fasor å ena sidan och
resultatlösheten av ansträngningarna att definitivt hindra det å
den andra — är det som tanken på isolerad avrustning har
kommit upp, nämligen hos de mindre talrika och de minst krigiska
folken. Så molnhöljd som himmelen är har man ej lov att utan
vidare förbigå detta försök till lösning heller.

Dr Natanael Beskow frågar i »Krig eller kultur?»: »Är det
fantastiskt att tänka att ett folk som toge första steget och som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free