- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
341

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Av utvägarna förefaller den sista, en resning mot kriget när det
redan står för dörren, på en gång som den minst
framgångsrika och som den farligaste, eftersom ingen vet vare sig om den är
att påräkna eller vad den leder till.

Här kan man infoga en mycket eftertrycklig varning mot den
vida spridda och även av major Bratt omfattade föreställningen
att arbetarrörelsen skulle utgöra någon speciell fredsgaranti; vad
som för sexton år sedan skrevs därom i den av Svensk Tidskrift
utgivna boken Försvarsfrågan, en handledning,
förefaller bekräftat av allt som sedan dess har inträffat. Den
socialdemokratiska arbetarrörelsen har officiellt övertagit en viss
internationalism, men det är samtidigt påtagligt att arbetarna ha
mycket svagare internationella förbindelser än de
samhällsklasser, som äga väsentligare del i den internationella kulturen;
internationalismen måste oundgängligen vara mindre av en
verklighet ju längre ned — i bildningshänseende — man kommer inom
samhället. I fråga om arbetarrörelsens motstånd mot kriget som
sådant kan man åter ej förbise, i hur hög grad hela rörelsen
använder krigiska emblemer och hur inställd den är på att för
arbets-»konflikter» — ordet är symptomatiskt — mobilisera
medlemmarnas stridsinstinkter, fastän visserligen mot landsmän. Det
behövs bara att arbetarna känna sig som bärare av sitt eget lands
politik, för att denna stridsställning skall kunna bli internationell;
och eftersom det socialistiska programmet leder till förstatligande
av en mängd ekonomiska funktioner, kommer just en maktägande
socialdemokrati automatiskt att förvandla internationella
motsatser från enbart ekonomiska till också politiska. Det finns
dessutom mer än nog av verkligt motsatta intressen mellan
arbetarna i olika länder för att på fullt objektiva grunder ställa
dem i motsats till varandra, allra främst kanske in- och
utvandringens lika svårlösta som fundamentala problem men också
frågor om råvarutillförsel och avsättning av produkter. Till allt
detta kommer slutligen risken att rent ideella anledningar sätta
arbetarna i ett land i harnesk mot ett annat. Man kan t. ex. ur
den senaste tidens historia peka på de reaktioner som
Sacco-Vanzetti-affären utlöste överallt i världen, med kravaller och
bojkott av amerikanska filmer; kan någon tro att ett stormaktskrig
mot Amerika just då skulle ha mötts med storstrejk eller resning?
I fråga om den officiella socialdemokratien i Sverige är det
karakteristiskt hur mycket mer tveksam en socialdemokratisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0345.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free