- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
342

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksdagsman sådan som redaktör Allan Vougt i Arbetet är än alla
andra medarbetare i »Krig eller kultur». Och att kommunismen
ej är fredlig kräver väl intet bevis; det är över huvud taget
uteslutet att en världsrevolutionär rörelse skall kunna undgå att
försöka ta kriget i sin tjänst.

Om arbetarrörelsen ej förmår mobilisera krafter för att med
våld hindra ett krig när det redan står för dörren, så kan man vara
ganska övertygad om att inga andra samhällsklasser komma att
göra det. Hela den linjen har alltså att i framtiden räkna med
samma slags fiasko som 1914, om det ej gäller en krigsanledning
som är arbetarklassen eller dess partiledning särskilt antipatisk.

Vad därnäst beträffar internationell avrustning eller rättare
sagt nedrustning, är dess önskvärdhet så given att den ej kräver
något bevis — tyvärr får man tillägga att dess svårigheter också
hittills visat sig ganska oövervinneliga, såsom man kan studera
i dr Keilhaus lilla skrift. Men också om resultaten i framtiden
bli större, vilket innerligt är att hoppas, så blir återverkan på
krigsfarorna ej mycket stor, ty stormakterna sträva till det yttersta
efter att intet förlora i relativ militär styrka. Minskningen i
försvarsbördorna är emellertid en mycket viktig vinning i sig själv,
och någon verkan i riktning av minskad krigsfara kan i så fall
också vara att påräkna, både därför att man lärt sig att komma
överens på ett av de ömtåligaste områdena och därför att krigets
aktualisering i allmänna föreställningssättet därigenom försvagas.

Direkt ägnade att minska krigsfaran äro däremot alla åtgärder
för uppgörelse av internationella tvister — ett stort kapitel vars
många komplikationer det här ej är platsen att diskutera. Rent
politiskt har Nationernas förbund här gjort sin största insats; det
erbjuder ett tillfälle till permanent samråd mellan alla vår
kulturkrets’ ledande politiker, medför därigenom oundgängligen
avspänning och hindrar framför allt den överrumpling som hade
mycket att göra med världskrigets utbrott. Att Nationernas
förbund samtidigt blir en vehikel för stormakternas inflytande säger
sig självt. Men håller man fast vid att makten är en nödvändig
förutsättning för politiska resultat, så kan ett dylikt inflytande
helt enkelt icke undvaras förrän man fått en garanterad
överstatlig rättsordning — mänskligheten och nu närmast de mindre
staternas människor måste träffa sitt val. Det är väl också
oförnekligt, att de mindre stater som förstått att skaffa sig ett
internationellt anseende — och faktiskt har knappast något lands aktier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free