- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
344

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dem själva. Ett sådant försök utgjorde den ekonomiska
världskonferensen i Genève 1927, och det förefaller ännu svårt att se
om dess i och för sig mycket förnuftiga resolutioner ha haft någon
betydelse för utvecklingen i de särskilda länderna; men möjligt
är det i alla händelser. Huvudansvaret måste emellertid i sådana
fall ligga hos varje land för sig, ty det handlar ju här i sitt eget
intresse.

Den ofrånkomliga uppgiften för ett internationellt ingripande
föreligger åter, när det är fråga om verkliga motsatser i
ekonomiskt intresse mellan länderna, och det är långt ifrån så väl att
sådana skulle saknas. Som närmare utvecklas i den uppsats jag
nyss hänvisade till, kan motsatsen framför allt väntas inträda på
produktionsfaktorernas område: befolkning, råvaror och kapital.
I fråga om dem alla gäller det rent av i normala fall, att de olika
länderna ha sins emellan motsatta intressen. Eftersträvar man
största möjliga nationalinkomst per huvud så blir det, schematiskt
uttryckt, ett lands intresse att ha så få att dela på och så mycket
att dela som möjligt, d. v. s. ett land kan väntas hålla på resp.
eftersträva naturtillgångar, råvaror och kapital, men avvisa resp.
stöta bort människor. Nu är detta uppenbarligen en otillåtligt
förenklad formulering; men här gäller det ej att diskutera själva
sammanhangen utan enbart de konsekvenser för förhållandet
mellan länderna som bli följden, och då behöver det knappast sägas
mer än att en motsats i särdeles många fall finns på alla dessa
fundamentala områden.

Skall man undgå konflikter, så måste följaktligen
internationella åtgärder komma till för att förmå de folk som ha intresse
av en viss åtgärd att i alla fall underlåta den av hänsyn till andra
folk. Det är givet att ett sådant medgivande ej behöver vara till
det första folkets skada heller, därför att detta skulle bli lidande
på den oro i världen som bleve följden av en för andra irriterande
politik och dessutom hade att befara repressalier av andra länder
på punkter där det självt hade intresse av något som innebure
en uppoffring för andra. Vägen skulle vara internationella
konventioner, sådana som redan finnas i mängd särskilt på
kommunikationsväsendets område men som finge ett stort, nytt fält
för sin verksamhet.

Man kunde tänka sig vissa gemensamt beslutade, bindande
regler t. ex. om det sätt på vilket invandrare och arbetssökande
från andra länder skulle behandlas; få frågor äro lika viktiga och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free