Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lika svåra. Man kunde vidare komma överens om regler för
kapitalrörelserna mellan länderna, exempelvis därhän att ett land
som hade relativt större kapitaltillgång än flertalet ej lade hinder
i vägen för kapitalets placering i andra länder, och tvärtom att
kapitalimporterande länder ställde sig mer förstående för de
utländska kapitalägarnas intressen än man nu brukar finna.
Kapitalrörelserna äro en särskilt rikt flödande källa till internationella
komplikationer, först av den anledningen att utländsk upplåning
så ofta tjänar krigiska syften men därnäst också därför att
betalningsovillighet eller -oförmåga hos låntagaren framkallar
anspråk från långivarna om väpnat ingripande till deras hjälp —
Egyptens historia under det senaste halvseklet har haft sin rot i
just detta, och var och en vet vilken oroskälla landet varit i hela
vårt statssystem. Det vore värt ett försök att skapa regler för
hur staterna skulle förbinda sig att handla i hithörande fall.
Också råvaruförsörjningen erbjuder problem av likartad
beskaffenhet — oljan är kanske det största exemplet just nu.
Vad det i dessa fall gäller är att ha ett maskineri som ger en
lösning av frågan av vad den ena och den andra staten kan
tillåta sig i sitt eget intresse. Det bästa är naturligtvis att ha sådana
frågor avgjorda innan någon konflikt alls föreligger, och det är
vad som främst bör eftersträvas; men i den mån det ej har
hunnit ske får man försöka finna utvägar för att lösa motsatserna
innan de leda till allvarliga följder och hindra deras upprepning.
Det förefaller som om ej så litet skulle kunna göras på dessa
områden för att avskaffa krigsanledningarna.
Heroiska äro dessa åtgärder ingalunda, och man får erkänna
att deras räckvidd kan komma att visa sig mer begränsad än man
skulle önska. För egen del kan jag ej alldeles undertrycka
sympatien för de heroiska åtgärderna, men det är nu ett faktum att
deras fiasko hittills har varit ganska fullständigt, och det vore
oförsvarligt att låta det bästa bli fiende till det goda. Nationernas
förbund är minst av allt heroiskt, och oförmågan att se den nytta
det i alla fall gör beror kanske främst på att förväntningarna
spänts i en grad som verkligheten ej har kunnat motsvara; vill
man begagna dess möjligheter, får man vackert hålla sig till
jorden. Låt oss hoppas att antingen ett djärvt grepp eller en
steg för steg fortsatt utveckling småningom skall bringa krigen
definitivt ur världen inom vår kulturkrets genom att bygga upp
en överstat, men låt oss icke i väntan på det Vidunderliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
