- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
346

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigets framtid. Av Eli F. Heckscher

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försumma vad vi kunna göra för att möta något som kan tänkas
vara den största fara som har hotat vår kultur sedan
folkvandringarna. Att den isolerade staten ej förmår möta den,
förefaller uppenbart och erkännes väl av alla som tänkt sig det minsta
in i frågan.


Så till vida behövs det oundgängligen en nyorientering i vårt
försvarsintresse. Alternativet svenskt eller internationellt har
närmast blivit en meningslöshet, ty utsikterna till att vi skulle kunna
rädda något väsentligt av vår nationella kultur om den
internationella kulturen slås i spillror äro mycket små; all
sannolikhet talar för att vi få dela öde med kulturkretsen som helhet.
Därför är det ett så svenskt och så nationellt intresse som något
att medverka till att bygga upp skyddet för de internationella
samhällsvärdena. Och om staternas samfund alltså betyder
ofantligt för Sverige, så betyder å andra sidan också Sverige något för
staternas samfund. Det finns intet överflöd på stater som äro
fria från internationell förstörelselusta och som samtidigt förfoga
över andliga och materiella resurser för att göra en positiv insats;
men utan självförhävelse ha vi rätt att räkna Sverige bland dessa
stater. Sverige måste bli medvetet om de förpliktelser detta för
med sig — förpliktelser mot oss själva att tjäna det större
sammanhang vi oundgängligen tillhöra. Ingen menar väl att Gustav
II Adolf svek Sveriges sak, när han grep in i striden för
protestantismen i Tyskland; tvärtom mena väl nästan alla att han bedömde
situationen rätt när han ansåg sig strida för Sverige genom att
uppta striden för det större sammanhang vari 1600-talets Sverige
ingick. Det är emellertid alldeles i analogi härmed som man måste
göra gällande att arbetet på den västerländska kulturens skydd i
nuvarande läge är ett försvar för Sverige på den bredaste och den
mest utsatta fronten. Men visserligen vore det att illa tillgodose
den uppgiften, om Sverige avväpnade innan andra länder gjort det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free