Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Från Grachernas, Sullas och Ciceros Rom. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRÅN GRACCHERNAS, SULLAS OCH
CICEROS ROM
NÅGRA ANTECKNINGAR TILL DE SENASTE ÅRENS FYND
OCH ARBETEN
av professor AXEL BOËTHIUS, Rom
Griper man sig an med det stora och rika arbetet att orientera
sig i det forna Rom, så inställa sig omedelbart två uppgifter.
Den ena — i viss mening centrala och grundläggande — är
självfallet topografisk. Man måste återfinna orter och platser, torg
och gator; den så att säga standardiserade kunskap, man
därvidlag nått, kan bäst belysas med en hänvisning till Christian
Hülsens bekanta karta över det antika Rom. Men på punkt efter
punkt finner man lätt, att mer vunnits eller kunde stå att vinna.
Det ligger nära till hands, att därvid här hänvisa till den svenska
tidskriften Eranos och dess utmärkta uppsatser av en av de
främsta nu levande kännarna av Roms topografi, professor
Vilhelm Lundström i Göteborg, och av hans lärjungar, Harry Armini
och andra. Och alldeles nyligen har av prof. Wilhelm Lundströms
hand ytterligare utkommit det högst betydande arbetet
Undersökningar i Roms topografi.
En annan uppgift erbjuder det mera konsthistoriskt inställda
studiet av hur tempel och torg, hur hela staden växlade med
generationernas och seklernas gång. En Varro ägde ännu under första
århundradet f. Kr. säker kunskap om ett förgånget Rom, där allt
i templen var etruskiskt (Plinius 35, 154), ett lån från den högt
utvecklade stadskultur som redan på 600- och 500-talet f. Kr.
under grekiskt-orientaliskt inflytande blomstrade i Toskanas
städer. Detta etruskiska står levande för oss i Villa Papa
Giuliomuséet i all sin färgrika ståt. Under de två århundradena
närmast före Kristus bröt en ny smak igenom, den hellenistiska
storstadens stil, för att sedan i sin tur få vika för kejsartidens med
dess nya större mått, dess praktarkitektur i gjutverk, marmor
och tegel. Kejsartiden dominerar ännu i Rom. Bättre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0351.html
