- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
348

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från Grachernas, Sullas och Ciceros Rom. Av Axel Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

någonsin förr kan man studera den genom de nya stora
utgrävningarna, som behandlades i denna tidskrift 1928, sid. 421 ff., och
genom en nyligen öppnad avdelning i Termemuseet. Med
dessa rader ville jag emellertid särskilt hänvisa till
byggnadsverksamheten i stil med den hellenistiska världens städer, till
»hellenismen» i staden Roms byggnadshistoria och därmed till
det Rom, som omgav Graccherna, Sulla, Cicero, den unge Cæsar,
detta desto mer som en allmän överblick ger anledning att
särskilt framhäva vissa isolerade men historiskt mycket
betydelsefulla nyfynd och monument, vilka måhända lätt ställas i skuggan
av de ståtliga resterna från kejsartiden.

*



För att förstå vad det betydde, då den hellenistiska
storstadsarkitekturen med dess klara stadsbild, dess monument och hallar,
dess regelbunda piazzor med kolonnader och tempel bröt igenom
i Rom, måste man teckna för sig två bilder, som jag här tillåter
mig att generaliserande antyda. Den ena är bilden av den
hellenistiska staden. Den har blivit oss förtrognare genom
utgrävningarna i Priene, Pergamon, på Delos, i Miletos och på andra
ställen. Det är dess kolonnader och tempel, dess målarstilar,
som i deras vedertagna form gå igen i Pompejis hellenistiska
period, den s. k. tuffperioden, och i de andra småstäderna kring
Neapel. Den större bakgrunden, de stora städerna, där
utvecklingen skett och stilarna utbildats, är nu känd, och talet om
»pompejanska stilar», »utvecklingen i Pompeji» o. d. borde
egentligen försvinna.

Beskrivningar i antik litteratur utvidga vår bild av de stora
hellenistiska städerna. Där möter, från Augustus’ tid, Strabons
makalösa beskrivning av Alexandria, av de stora
hamnanläggningarna med den berömda fyren på Faros, av den regelbundna
stadsplanen med varandra vinkelrätt skärande gator, alla
avsedda för trafik med åkdon, av tempel och av konungapalatsen,
som upptogo en fjärdedel eller kanske rent av en tredjedel av
hela stadens område, och som tydligen varit förebilden för
Cæsarerna vid deras byggen på Palatinen (793 f.). Närmare Rom
i rummet kommer man med en skildring av en av de grekiska
storstäderna i väster, av Syrakusai och dess torg sådant det
gestaltades på 300-talet till Timoleons åminnelse. Dennes grav
anlades mitt på torget. Senare omgavs den med kolonnader;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Feb 26 19:03:20 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1929/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free