- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
349

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Grachernas, Sullas och Ciceros Rom. Av Axel Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gymnasier, det vill säga av kolonnader omgivna gårdar för idrott,
förbundos därmed, och det hela kallades Timolonteion. Neapel
har erbjudit liknande drag i sin stadsbild.

Mot denna hellenistiska ljusa stad måste vi ställa bilden av det
gamla Rom. Marmorn saknades helt. Före 200 funnos där inga
kolonnader. Kvarteren voro stora och oformliga, gatorna trånga
och krokiga, färgen i det hela mörk. Det nuvarande
forumområdet var en större oregelbunden marknadsplats med en öppen
å igenom och adelsatrier och butiksbaracker av trä i brokig
blandning runt om. Det hela lystes upp av tempel i etruskisk stil med
grann överklädnad av terrakotta och importerad brons och
terracottaskulptur från Veji och andra etruskiska städer. Runt denna
stad, som var utbredd på och mellan de sju kullarna, från
nuvarande Viktor Emanuelsmonumentets plats i norr till trakten
av Caracallas termer i söder, från nuvarande finansministeriet
i öster till Tibern i väster, drogs på 300-talet en hög mur av
kvaderbygge, den mur, av vilken ännu stora stycken stå kvar
vid järnvägsstationen och Aventinen. Den byggdes överallt, där
så ske kunde, i kullarnas sluttningar. Kom man norrifrån över
det före första årh. f. Kr. föga bebyggda Marsfältet, färdades man
på Via Flaminia mellan sanka, tidvis helt översvämmade ängar
med gravar och rykande likbål på ömse sidor om vägen och
den höga, mörka tuffmuren med dess portar framför sig i
Capitoliums och Kvirinalens sluttningar. Liknande var anblicken i
söder; i öster lågo ruskiga, stora begravningsfält för slavar och
gemene man med kringspridda ben och rester utanför muren.
Motsatsen mellan de arkitektoniskt och hygieniskt högt
utvecklade hellenistiska städerna och den tunga, klumpiga latinarstaden
med dess inslag av brokig etruskisk konst, måste ha varit
utomordentlig.

Så sågo den begynnande romerska hellenismens första
stormän, en Scipio Africanus, en Ennius och patricierna, som på
grekiska skrevo de första historiska skildringarna av Roms öden,
en Fabius Pictor och andra, sina fäders stad. I stora delar tedde
sig Rom lika grovt ännu för deras söner och sonsöner. Men dessa
nya generationer romerska senatsaristokraters politik började
spänna ut över Medelhavsländerna, och deras enskilda liv och
bildning blev alltmer grekisk-hellenistisk. Det är självklart att
detta också återverkade på deras önskningar om sin stads
utstyrsel och försköning. Intressant bröto sig dessa unga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free