- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
351

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Grachernas, Sullas och Ciceros Rom. Av Axel Boëthius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att han deltog i den grekiska ungdomens kroppsövningar på
palästrorna i Syditaliens och Siciliens grekstäder (Dio Cassius’
fragment 57). Men, å den andra sidan, dessa romare, vilka som
en Scipio, en Flamininus vant sig vid det förfinade grekiska
livet, ställde nya krav på sin stad. De önskade palästror och
grekiska bad i stället för Roms »bastur». Ej minst måste man
efter en tid i en grekisk stad ha saknat de grekiska kolonnaderna,
promenadhallarna, denna den mest typiska delen av grekiskt
stads- och hemliv, som torgen och de enskilda husen med sina
peristyler i Pompeji och den så kallade andra pompejanska
målarstilens ständigt återkommande kolonnadmotiv bäst visa (fig. 1).

När man tar upp problemet hellenismen i Roms stadsbild är
sålunda att minnas å den ena sidan den naturvuxna, stora
latinar-staden på de sju kullarna med sina färgrika, tidiga inslag av
etruskogrekisk konst, sin trängsel, sin orediga stadsplan, å den
andra aristokrater som Scipionerna, som Æmilierna eller Tiberius
och Gaius Gracchus’ fader med strävanden hän emot hellenismens
elegantare, klassiskt klartänkta städer och hus. Eller: å den ena
sidan grovt huggna, osmyckade gravvalv, som Scipionernas i Rom
voro i deras ursprungliga form, och å den andra sidan de fint
arbetade grekiska gravarna eller de etruskiska gravvalven med
deras utsökta arkitekturimitation, deras rika flora av grannt
målad gravskulptur, som lämnat sin tribut till så gott som alla
antiksamlingar i världen!

Som ett tredje moment är slutligen också att minnas ett positivt,
medvetet motstånd mot dylik lyx i Rom, en gammaldags
sedestränghet, eximia severitas, som romarna själva kallade den,
vilken strävt vände sig mot allsköns nymodigheter och hävdade,
att gammaldags enkla och kärva seder anstodo det romerska
krigarfolket. Livius har på Augustus’ tid särskilt framhävt och
säkert överdrivit detta i samband med detta tidevarvs strid
emot den överhandtagande lyxen i Rom. Men det finnes i
alla fall en rad oförvanskade vittnesbörd därom, såsom till
exempel det nyss anförda om Scipios gymnastik. I romarnas allmänt
kända förakt för etruskernas veklighet och de kampanska
städernas luxuria låg också en god portion ogillande av deras
rikare hellenistiska kultur; man måste erinra sig, att en kampansk
småstad som Pompeji hade stenteater redan före år 200, medan
Rom fick sina första stenteatrar under första årh. f. Kr., under
Pompejus’ och Cæsars tid!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free