Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Från Grachernas, Sullas och Ciceros Rom. Av Axel Boëthius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess knutar, fått falla. Nere i staden under kyrkan S. Niccola in
Carcere ha sedan länge tre senhellenistiska tempel varit kända
och studerats. Men så sällsynta äro dock resterna från denna
Roms stora senrepublikanska tid, att det måste räknas till de
viktigaste resultaten av de nyaste utgrävningarna, att ytterligare
två tempel från sista århundradet f. Kr. kommit i dagen vid
Piazza Argentina bredvid det nyss omtalade gamla templet från
omkr. 200 och en senare, augustisk helgedom fig. 3. Där nere har
legat en hel grupp tempel, och av de två, som bevarats från
omkr. 100 f. Kr. eller något senare, är det ena ett rundtempel.
Båda ha fragment av kolonner och korintiska kapitäl i behåll,
märkliga bidrag från Rom självt till kunskapen om den
senhellenistisk-korintiska stilen i Italien, som vi eljest mest känna från
landsortsstäderna.
Det vore en utmärkt uppgift att taga upp dessa
senhellenistisk-korintiska kapitäl och även bildkapitälen till en särskild
undersökning med given utgångspunkt i D:r Gütschows utmärkta
Untersuchungen zum Korintischen Kapitäl
[Jahrbuch des Deutschen Archäol. Institutes 36 (1921) sid. 71 ff.].
Det skulle bli en undersökning, som sannolikt skulle peka på ett
starkt inflytande från Syditaliens och Siciliens grekiska städer,
och som måhända även där skulle finna förutsättningar för en
av denna tids vackraste skapelser, den augusteiska rankstilen (i
de syditaliska vasernas rankverk?). Man må när det gäller denna
hellenism i Italien vid sidan av romersk omformning minnas det
syditalisk-grekiska gry, som redan Scipionsarkofagen tydligen
röjer, och även och ej mindre, att det var i Neapel, i Tarent och
Syrakusa, som romarna på närmsta håll hade hellenistiskt
stadsliv att tillgå. Kostligt berättar till exempel Strabon detta om
Neapel ännu på Augustus’ tid, då ju Rom själv eljest börjat rycka
in som världscentrum i stället för den besegrade och detroniserade
hellenistiska världen. Men i Neapel var i alla fall livet friare; dit
foro romarna och gladdes att leva som greker (246).
Självfallet finnes det också annat än forum och de smärre
tempel, vi här stannat inför, som kan återkalla bilden av Cæsars
och Ciceros Rom, även om det mesta fått vika för kejsartiden.
Under första århundradet före Kr. kommo de första stenteatrarna,
främst Pompejus’ teater och — på Augustus’ tid — Marcellus’
teater. Detta sistnämnda sällsynt intressanta och storslagna
bygge från själva övergångstiden till kejsartiden frigöres just nu,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
