Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hur ålderspresidentskapet i riksdagen tillkom. Av Erik Fahlbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bestämmelsen för det gamla bondeståndet. Historien om hur
detta grundlagsbud tillkom bjuder på en del poänger, som med
skäl kunde giva denna lilla studie titeln en etikettsstrid inom
bondeståndet.
När Hederwärda Bonde-Ståndet den 4 maj 1809 samlades till
den skickelsedigra riksdag, som grundade vårt konstitutionella
statsskick, öppnades sammankomsten av fullmäktigen för Håbo
härad i Upsala län, rusthållaren Eric Öhman i Stora Hällby,
med traditionsenlig åkallan av Guds bistånd och hjälp vid de
förestående viktiga göromålen samt med förmaningar till
enighet och samdräkt. En deputation avsändes till riksföreståndaren
hertig Carl, vilken till ordförande behagade nämna Lars Olsson
i Groröd, som härmed tillträdde sitt under ej mindre än fyra
följande riksdagar förnyade talmanskap för ståndet. Eric Öman
fungerade emellertid som vice talman under största delen av
riksdagen, och när både ordinarie talmannen — »fader taleman»
enligt tidens riksdagsspråk — och han hade förfall, fördes ordet
av den närmast i ordningen varande häradsfullmäktigen från
Upsala län. Den sed, som härvidlag följdes, hade gamla anor.
Under den gustavianska tidens riksmöten, för vilka formellt
gällde 1617 års av Gustaf III återupplivade riksdagsordning,
fördes hos bondeståndet ordet, innan talman utsetts, av Upsala
läns främste fullmäktig, riksdagsmannen från Håbo härad.
Upsala län var nämligen det främsta i länens rangordning och
bland dess häraden Håbo. Vad som föranlett denna gradering
är här ej platsen att efterforska. Redan i 1634 års
Regeringsform, p. 23, uppräknas länen i den ordningsföljd, som
sedermera strikt iakttogs vid officiella tillfällen. Inom prästeståndet
följdes likaledes en alltsedan tidiga medeltiden gällande
rangordning mellan stiften med Linköpingsbispen såsom ståndets
näst ärkebiskopen primus inter pares, borgarståndets givne vice
ordförande var Stockholms stads främste fullmäktig, medan hos
ridderskapet och adeln den främste närvarande greven var
lantmarskalkens självskrivne vikarie. Stiftens gamla inbördes
ordning är än i denna dag bibehållen, under det att länens
ordningsföljd, liksom länsbänkarnas i riksdagens kamrar, omkastats
i jämförelse med vad förut gällde.
När 1809 års konstitutionsutskott skred att utarbeta den nya
riksdagsordningen (mem. nr 3.) var därför helt naturligt, att det
i sitt förslag till § 23 beträffande vice talmanskapet i stånden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
