- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
371

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur ålderspresidentskapet i riksdagen tillkom. Av Erik Fahlbeck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den upphöjelse konungens nåd förlänat honom som han endast
några timmar före utnämningen varit ovetande därom. Ingen
skulle med mindre missundsamhet än han hava sett, om
konungens val hade fallit på Öhman, vars förhållande som
ordförande endast väckt aktning. Men något lagligt stod för sin
klagan kunde Öhman numera ej rätteligen föra. Den åsyftade
kungl, propositionen avsåg ändring i § 23 endast vad beträffade
riksdagens början, ej vicetalmanskapet, och komme för övrigt
till avgörande först vid nästa riksdag. Hyckert förklarade sig
emellertid vilja behålla sin nya befattning endast under
förutsättning av ståndets fortsatta odelade förtroende, i annat fall
skulle han vid konungens fötter anhålla om befrielse från den
visade ynnesten. Ståndet gillade till fullo sin vice talmans
anförande och beslöt att till Öhman uttala det vitsordet, att han
såsom vikarierande talman »till Ståndets fullkomliga nöje sig
redligt förhållit, derigenom han förvärfwat sig Ståndets aktning
och wänskap». Sedan sekreteraren förklarat, att Öhman härmed
borde känna sig fullkomligt tillfreds och att vidare överläggning
i ämnet innebure åsidosättande av den underdåniga vördnad
ståndet ovillkorligen voro skyldigt konungens bud och befallning
i saken, beslöt ståndet låta Öhman genom utdrag av protokollet
få del av vad i frågan förekommit (april s. 328 ff). Denne fick
sålunda nöja sig härmed och hoppas, att framtiden skulle bringa
åter Håbo härads förlorade rätt, som han så oförtrutet hade sökt
försvara.

Man frågar sig vad som varit den verkliga anledningen till
denna oförmodade vice talmansutnämning i riksdagens elfte
timme. Öhman hade, såvitt av protokollerna framgår, skött sitt
värv oklanderligt, och han ägde tydligtvis ståndets förtroende.
Håbo-häradets riksdagsmans gamla sedvanerätt att såsom
självskriven företräda talmannen hade visserligen mött kompakt
motstånd och avskaffats, men beslutet härom grundade sig
uppenbarligen ej på missnöje med Öhman, som ju efter R. O:s
antagande fortfarande utan invändningar från ståndet fungerat som
vice ordförande. Initiativet till Hyckerts plötsliga utnämning
kom uppifrån och som en tydlig överraskning både för honom
och för ståndet. Saken får otvivelaktigt ses i samband med den
just då brännande frågan om rikets försvar, den s. k.
vargeringsfrågan, vars förlopp skildrats av S. J. Boëthius i uppsatsen
Frågan om införande af allmän värnplikt vid riksdagen 1809—10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free