- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
379

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Medeltid, renässans, klassicism. Av Otto Sylwan - Johan Nordström: Medeltid och renässans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»renässans», men han har undvikit det, och på goda skäl. Termen har
sin kronologiska bestämning som bör respekteras. Förf. bibehåller
beteckningen »medeltid», men det skulle varit lyckligt, om han gjort en
bestämd åtskillnad på sin medeltid och vad man hittills förstått
därmed. Uti den period, korstågstiden, då de speciellt medeltida idealen i
traditionell mening nå sin blomstring, urskiljer doc. N. en ny karaktär,
som bryter mot dessa. Månne det ej då varit hans skyldighet att angiva
denna strömnings förhållande till tidens samtliga rörelser? Man har
emot Burckhardt anmärkt, att han gjort ett urval av vissa drag hos en
period och gjort anspråk på att härmed ha karakteriserat denna i dess
helhet. Doc. N. råkar ut för en liknande anmärkning. Att en term får
behålla sin av lång användning fastslagna innebörd har sin påtagliga
nytta, och en invändning må i detta sammanhang göras mot doc.
Svanbergs bruk av ordet »novantik» i boken om Den siste atenaren. Det
har hittills betecknat den klassicism, som gick ut från Winckelmann
och vars slagord var harmoni. Den rörelsen har haft sin betydelse
för Viktor Rydberg, men doc. Svanberg inlägger i novantiken allt
möjligt, som visserligen inte är harmoniskt, och kanske inte antikt heller.
Slika förskjutningar uti gängse termers innebörd verka förvirrande.
Doc. N. talar en gång (s. 577) om att 1400-talets florentinska konstnärer,
trots sina antika studier, gåvo »ett uttryck åt tidens verkliga väsen, den
gotiska subjektiva naturalismen». Jag antar att därmed avses den
individualism, som alltsen Burckhardt betraktats som den italienska
renässansens stora erövring, och jag tillfogar ett ord härom.

I kapitlet »Människan i den medeltida litteraturen» — observera
att »medeltida» här betyder den modernt inriktade — hävdar förf. att
individualismen och den individuellt psykologiska analysen ingalunda
hava något italienskt upphov. Han begynner med att hänvisa på
Abälards och Heloises brev (skulle icke här några ord om deras historia
och ett par citat varit välkomna?) och säger: »Den värld, som dessa brev
öppna för oss, motsvarar föga de gängse föreställningarna om
medeltidsmänniskans av överordnade auktoriteter disciplinerade, individualitetslösa
liv. Den visar oss i stället ett myller av högst odisciplinerade, av egna
drifter och intressen bestämda individer som i vild hänsynslöshet följa
sin egoism och sina passioner.» — Det är svårt att undertrycka den
reflexionen, att om individualism skall vara liktydig med hänsynslös
egoism, så är det lätt att från den äldre medeltiden eller från vilken tid som
helst framdraga eklatanta exempel på furstar och furstinnor,
kondottierer, prelater, affärsmän o. a., som fyllt de längst gående anspråk i detta
hänseende. Det kanske ges en kulturellt tuktad individualism, i antiken,
i katolsk medeltid, i renässans och i moderna klassiska epoker, som har
ett annat värde.

Ehuru medveten om att jag går utöver det här föreliggande arbetet,
kan jag inte avhålla mig från att tillfoga ännu några reflexioner, och
det så mycket hellre som jag kan anknyta till dess sista sidor. Förf.
yttrar här: »Femtonhundratalets nya, världserövrande konst, som skapas
under seklets tre första decennier, betecknar den gotiska naturalismens
förvandling till en med den klassiska konsten väsensbefryndad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0383.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free