- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
382

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - En ståtlig hembygdsbok. Av Bertil Boëthius - G. Bergfors och Albin Neander: Norrbotten. Läsebok för skola och hem. 1—2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dekoration, så skall det i stället villigt erkännas, att de inskjutna
föredragen och berättelserna väl fylla sin uppgift att genom åskådliga bilder
förbereda till studiet av monografierna. Vid sidan av de redan antydda
fångstskildringarna skulle man kanske främst vilja nämna
beskrivningarna på jordbruk av skilda typer. Man får stifta bekantskap med gamla
tiders samlar- och fångstkultur sådan den ännu praktiseras vid Sveriges
nordligaste gård, lära känna Tornedalens myrodlingar med deras
förvånande avkastning och längre fram hälsa på i en typisk kustbondgård
och ett lappmarksnybygge.i Att också lapparna erhållit sitt kapitel, är
klart. Städerna i landskapet besökas naturligtvis. Arbetsstugorna,
lantmannaskolan och lantbruksveckan, hembygdsfesterna och den
nyorganiserade sjukvården i de glest befolkade bygderna få alla sitt.

Andra delens monografier inledes som sig bör med en geologisk
översikt (Neander), åtföljd av en kort historia i typiska episoder och
tidsbilder (Bergfors). Av näringarna skildras bl. a. i särskilda kapitel
bruksrörelsen och gruvbrytningen i äldre och nuvarande tid (Neander),
skogen (Cid Smedberg), sågkvarnar och sågverk (R. Pira) samt
Norrbottens vattenkraft (Neander). Det biografiska intresset är tillgodosett
genom här och där instuckna levnadsskildringar och ett par kapitel om
Norrbottens förvaltning och dess hövdingar i nyare tid samt om
stormän och stormanssläkter (Pira). Ett innehållsrikt kapitel, i vilket många
författare medverkat, behandlar folk, ras, språk och ortnamn.

Att fortsätta exemplifieringen är överflödigt. Redan den lämnade
summariska uppräkningen visar, att hembygdsbokens innehåll är både
omväxlande och rikt. För ett referat finnes ju här ej plats, men några ord
böra ej saknas om den anda, som präglar framställningen. Man kommer
som naturligt är först och främst i kontakt med det bildningsarbete,
som med växande målmedvetenhet söker taga hand om ungdomen och
göra den hemmastadd i vårt land och vår kultur. Just denna syftning
till hemmastaddhet, rotfasthet, är kanske det starkast bärande i
hembygdsboken. Naturligtvis har, det må här konstateras utan all kritik,
denna syftning på grund av splittringen i vårt nationella liv sin starka
begränsning. Den gammaldags enkla statspatriotismen har ej längre
hemortsrätt i en skolbok, som vill nå alla, och varje kyrklig eller frikyrklig
orientering är givetvis bannlyst. Vad man ännu kan våga sig på är att
söka uppbygga och befästa den inre samhörigheten med bygd, kulturarv
och vardagens arbetsuppgifter. Uppmärksammas böra också de bilder
från ett gruvarbetarhem, som inflätats i första delens reseskildring. De
vilja, så är tydligen syftet, erinra om att den sista tidens sociala och
ekonomiska lyftning öppnat nya möjligheter för det hemliv, som alltid
utgjort samhällets grundval och den nödvändigaste förutsättningen för
dess blomstring. Tänker man på all den förvildning, splittring och strid,
som också har hemortsrätt i de norrbottniska gruvsamhällena, finner
man kanske tonen överdrivet optimistisk, skildringarna alltför vackra
och idealiserande. Men naturligtvis är det ej utgivarnas mening att
samhället redan är sådant. Vad de teckna är ett program att verka efter och
ett mål att blicka fram mot vid ungdomens fostran.

Den norrbottniska hembygdsboken är emellertid skriven ej blott för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free