- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
383

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - En ståtlig hembygdsbok. Av Bertil Boëthius - G. Bergfors och Albin Neander: Norrbotten. Läsebok för skola och hem. 1—2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det växande släktet, den är skriven även om och för ett växande land.
Detta har naturligtvis i mycket tryckt sin prägel på framställningen.
I Norrland och ej minst i dess nordligaste provins äro naturtillgångarna
alltjämt överflödande stora i förhållande till den glesa befolkningen.
Överskottets storlek har därför också sedan äldsta tider skapat
förhoppningar, som lett framåt till stora segrar över en karg och hård natur
— men också mången gång lockat att fresta det ekonomiskt omöjliga,
att föregripa en utveckling, som endast ett helt annat läge på
världsmarknaden med alldeles förändrade avsättningsmöjligheter kunde burit.

Granskar man »föregångsmännens» led, i livet och i bygdeskildringen,
finner man bland dem åter och åter dessa framtidstankarnas martyrer,
bröderna Momma-Reenstierna, Georg Vilhelm Palmstruch, Jonas
Meldercreutz, Samuel Gustav Hermelin, Georg Bogislaus Staël von Holstein och
många andra, vilkas namn ej ens bevarats i tacksamt minne för vad de
syftat till och själva lönlösa strävat för. Utan betydelse för bygdens
brytande och landskapets växt ha deras insatser visst ej varit. Men det
saknar säkert icke samband med säregna drag i svenskt ekonomiskt
tänkande, att det just är män av denna typ, man kanske främst minnes.

Gemensamt för dem alla är, att deras mål alltid varit förädlingen
inom bygden, den intensivast möjliga bearbetningen av dess produkter
på ort och ställe. Det är denna förädlingsverksamhet, som blivit dem
för tung, framför allt därför, att den med större fördel kunnat bedrivas
i verk med bättre läge och gynnsammare livsförhållanden. Men man
behöver blott ytligt känna vår trävaru- och vår malmexports historia
för att veta, att de bildat skola. När man hänger sig åt »drömmen om
en riktigt storartad utveckling», är det alltjämt förädlingsindustrierna,
som hägra.

Hittills har det emellertid varit exporten av råvaror och lågförädlade
produkter, som givit ekonomisk realitet åt de rika naturtillgångarna.
Går man tillbaka till den äldsta historien, är det produkterna av fångst
och primitiv boskapsskötsel (renskötseln inbegripen), som tidigt skapa
en intressant och egenartad handelshistoria (i hembygdsboken skildrad
av Bergfors). Långt fram i nyare tid har denna tillförsel av livsmedel
från de bottniska kusterna spelat en mycket viktig roll för de sydligare
landskapen. Så småningom blev även skogen begärlig för att med tiden
framstå som den viktigaste exportvaran. I vår tid har malmen trätt upp
vid träets sida, skapande ny bygd och alldeles nya livsmöjligheter ända
uppe under polcirkeln. En »autarkisk» hushållning i dessa bygder skulle
ej höja sig mycket över de elementäraste livsvillkoren. Exporten åter
har från äldsta tid skänkt ett (relativt sett) oväntat välstånd, en rikare
och mera omväxlande historia, en ekonomisk och kulturell standard,
som icke står i det vanliga förhållandet till bebyggelsetätheten. I detta
förhållande har egentligen intet ändrats. Den mångsidiga utveckling,
den blomstring på jordbrukets och boskapsskötselns område, de sociala
välfärdsinrättningar och den allt rikare tekniska utveckling, varom
även hembygdsboken med stolthet förtäljer, allt detta har ytterst sin
förutsättning — och sin gräns — i det gynnsamma avsättningsläge, den
stora utförseln skapar.

Bertil Boëthius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free