- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
387

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagens frågor - Jordrättsliga principfrågor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

DAGENS FRÅGOR


Stockholm den 20 juni 1929.

Jordrättsliga principfrågor.



Det är icke alltför många år sedan regalrätten var
på modet. Förut hade den haft en svår tid. Denna
märkliga, under århundraden mäktiga tidsströmning sköts under den
ekonomiska liberalismens tidsålder helt enkelt åt sidan såsom
oförenlig med riktiga näringspolitiska principer. Och de historiska
framställningarna gjorde föga rättvisa åt dess insatser i vårt näringsliv.
Ja, själva regalrättens fakticitet tycktes på väg att upplösas under all
den kritik, för vilken den utsattes. Men tiderna ändrade sig åter. Då
de statssocialistiska åskådningarna började göra sig starkare gällande,
föll det sig naturligt för dessas målsmän att ana föregångare till sina
egna idéer i de av den ekonomiska liberalismen så hårt fördömda
rättsgrundsatserna. För en mindre teoretiskt belastad folklighet var
det nog andra sidor hos regalrätten, som tedde sig lockande. Den
starka fiskaliska tendens, som utgjort ett moment däri, kom åter till
heders. Man tyckte sig åtminstone se en möjlighet att låta
storindustrien (»bolagen») betala ordentligt för den vinning,
förfoganderätten över naturtillgångarna skänker. Och det stannade ej därvid. Det
såg ju ut, som om det allmänna fått sitta hårt emellan. Omätliga
värden tycktes ha slumpats bort eller avhänts staten utan eller nästan
utan ersättning. Det var ej underligt, om man började att drömma
om en ny reduktion.

Hela den regalrättsliga föreställningskretsen är emellertid ett
främmande lån, som aldrig riktigt velat sammansmälta med vårt
rättssystem. En förutsättning fanns visserligen, om man så vill, hos oss för
tanken om en statens dispositionsrätt över naturtillgångarna, nämligen
det primitiva sambruk, som i vissa avseenden utmärkte den gamla
bondekulturen. Men i den mån den regalrättsligt betonade
näringspolitiken anknöt härtill, var det ej för att upprätthålla det gamla
tillståndet. Syftet var tvärtom att frigöra naturtillgångarna ur den
primitiva bondekulturens grepp och ställa dem till andra näringsgrenars
förfogande. Det lyckades i särskilda fall, där ett verkligt behov
förelåg — och detta är regalrättens obestridligen betydelsefulla insats i
en tid, då man principiellt ej ville eller vågade lita till den fria
prisbildningen. Men själva rättsuppfattningen vissnade bort, så snart den
fyllt sin närmaste uppgift.

Anledningen därtill var, som många gånger framhållits i denna
tidskrift, att bondemenigheternas åtkomst till jorden var grundad i den
urgamla folkliga rätten och att den folkliga rättsskipningen i
underdomstolarna all lärd ämbetsmannajuridik till trots slog vakt kring det
inhemska rättsarvet. Betydelsen härav växte, i samma mån som
statsskicket demokratiserades. När så den ekonomiska liberalismen slöt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free