- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
392

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dagens frågor - Högerns ungdomsrörelse - Krigets verklighet (E. M. Remarque: Im Westen nichts neues)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De kunna bland annat å ömse håll ge anledning till nyttig eftertanke
och självprövning.

Ingen politisk rörelse kan fortbestå utan fördjupning och förnyelse.
Om det förra är de äldres uppgift så är anledning att förvänta
hälsosam förnyelse från ett yngre släkte. Det är ur dessa synpunkter som
man med glädje hälsar en livskraftigt växande ungkonservativ rörelse.
Men å andra sidan visar det sig ofta inom ungdomsrörelserna ej
blott en underskattning av den äldre generationens erfarenheter, utan
vad värre är, en viss tendens till förtidig föråldring och
åderförkalkning inom den organisation, varifrån föryngringen skulle komma.
Inom socialdemokratiska partiet har man tidigare sett ungdomsrörelsen
utbilda sig till en egen partiorganisation inom partiet, en caucus,
för att använda den anglosaxiska termen, som skäligen till ålders
komna politiker funnit vara ett lämpligt redskap för sina personliga
avsikter. Detta är en ganska naturlig utveckling, från vilken man
måste hoppas den konservativa ungdomsrörelsen skall bliva förskonad.
Det kräves därför både uppmärksamhet och intensivt intresse för att
leda och utveckla ungdomsrörelsen på de banor, där den verkligen kan
betyda ett förnyande krafttillskott.

Krigets verklighet.



Det finns väl ingen som icke från de händelserika
höstveckorna 1914 erinrar sig den febrila spänning, varmed
man grep efter alla berättelser från krigsskådeplatsen, som kunde
antagas bära autenticitetens prägel. Ingen, icke ens de militära
fackmännen, visste ju något säkert om krigets nya form. Den radikalt
förändrade tekniken, de vidunderliga artilleripjäserna, flygspaningen och
dylikt, fängslade därför i främsta rummet uppmärksamheten, och med
iver sökte man på sakkunnigt håll upplysningar om de konsekvenser,
som dessa nya redskap i krigets tjänst kunde komma att medföra.
Allmänt var man ju inställd på att vänta ett krig på sex veckor eller
högst tre månader. Icke underligt således att man först av allt
koncentrerade sitt intresse på de militära faktorer, som i första hand
tycktes ägnade att förkorta krigstiden och avgöra utgången. Men
veckorna gledo förbi och blevo till månader, utan att ett avgörande
ens kom inom synhåll. Under dessa förhållanden förlorade man så
småningom intresset för de tekniska nyheterna, vilka, hur märkliga
de i och för sig kunde vara, dock icke visade sig i stånd att skänka
seger. I stället kom ett allt annat uppslukande begär efter att få veta
hur det verkliga kriget tedde sig, hur slagen utkämpades, hur de
enskilda större och smärre truppförbanden sattes in och hur mannen
i ledet fyllde sina uppgifter. Inom de stridande arméerna hade man
tydligen tagit denna utveckling med i beräkningen, ty flerstädes
associerades med staber och fronttrupper kända författare, som hade till
uppgift att tillfredsställa de hemmavarandes längtan efter exakta
krigsskildringar.

Ett bland de första verken inom denna kategori av litteratur kom
från Tyskland och hade till upphovsman den mycket populäre
romanförfattaren Paul Oskar Höcker, vilken som chef för ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free