Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20 juni 1929 - Krigets verklighet (E. M. Remarque: Im Westen nichts neues)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förlag, pris kr. 4: 75) är för ögonblicket känd över hela världen. I
Tyskland såldes på fyra dagar 70 000 exemplar; i närvarande stund
har upplagan betydligt överskridit den halva miljonen. På engelsk
botten har boken mottagits med samma oerhörda intresse. Den har
hittills utgått i 50 000 exemplar och av de ledande kritiska organen
hälsats som en stor litterär händelse. De avvisande rösterna ha varit
ytterligt få. En av dem, den kända förläggartidskriften The publishers
circular, har genom sin ogillande hållning framkallat åtskilliga av
dessa »letters to the Editor», vilka utgöra ett så karakteristiskt och
värdefullt inslag i den engelska journalistiken, och samtliga dessa
korrespondenter, av vilka så gott som alla haft egen erfarenhet från
kriget, ha betygat boken sin obegränsade beundran och uttryckt sin
glädje över att ett dylikt verk äntligen blivit skrivet. Vi stå här inför
ett egendomligt fenomen. Faktiskt tycks det även i vår realistiska
tidsålder ha dröjt mer än tio år innan världens största krig skildrats
i den ohöljda verklighetens färger.
Författaren till denna bok, som så gripit och uppskakat samtiden,
är en ung man, ännu knappast mer än ett par och trettio år. Hans
riktiga namn lär vara Kramer; om man läser detta baklänges och
tillämpar fransk stavning får man fram den pseudonym, som han nu
gjort ryktbar. Han anmälde sig som frivillig kort efter krigsutbrottet,
genomgick sin utbildning och upplevde sedermera med korta avbrott
hela kriget på västfronten. Efter fredsslutet ägnade han sig bl. a.
åt lärarverksamhet och företog sedan en resa i Orienten, varifrån
han återvände till Berlin för att inträda som redaktör för den kända,
ytterst eleganta tidskriften Sport im Bild. Hans litterära produktion
är föga omfattande. Utom en mondän sport- och societetsroman har
han författat blott ett enda arbete, en handledning i konsten att blanda
cocktails (»Über die Kunst, kostbare Schnäpse zu mischen»), vilken
numera — något att lägga märke till för herrar bibliofiler! — till
största delen uppköpts och tillintetgjorts av hans förläggare såsom
mindre tjänlig att i bokhandeln figurera vid sidan av hans stora
krigsbok. Psykologiskt sett har det emellertid sitt intresse att konstatera,
att hans tidigare författarskap rört sig just efter dessa linjer. Det är
tydligt att han därigenom medvetet eller omedvetet sökt pressa undan
och trycka ned sina minnen från krigsåren. Men det har icke lyckats
honom. Intrycken av hans upplevelser under frontlivet ha varit för
starka, de ha legat inom honom som en oöverkomlig hämning och
krävt att få sitt uttryck, och så har boken Im Westen nichts neues
kommit till. Han har skrivit sig fri från sina erfarenheter på samma
sätt som diktare ofta gjort; det klassiska exemplet är Goethe, då han
skrev Werther. Antagligen har Remarque, då han fullbordat sin bok,
erfarit något av samma känsla som Goethe, då Werther gick i press:
»Ich fühlte mich, wie nach einer Generalbeichte, wieder froh und frei
und zu einem neuen Leben berechtigt.»
Vad, frågar man sig då, är det som förlänar Remarques bok en så
enastående ställning inom krigslitteraturen? Svaret är i huvudsak
redan givet: det är dess oerhörda konkretion, dess nakna och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
