Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 20 juni 1929 - Nationell politik i Kina - Underhusval och ministärskifte i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid från kinesiskt håll gripit till offensiven. Chang Hsüeh-liang har
med Nankings fulla stod företagit en razzia hos sovjetkonsuln
Kuznjetsov i Harbin, norra Mandschuriets medelpunkt, varvid som väntat var
tydliga bevis vunnos för de ryska förbindelserna med upprorsmannen
Feng Yu-hsiang och Nanking-regeringens övriga fiender. Moskva har
avlåtit en protestnot, men denna är hållen i en anmärkningsvärt mild
ton. Av inrepolitiska skäl torde man i Moskva för närvarande ytterst
ogärna riskera en brytning med Kina. Detta synes emellertid från
kinesiskt håll vara en anledning att gå ännu mera agressivt till väga.
Det närmaste syftet är uppenbart ett kinesiskt övertagande av den
östkinesiska banan Manchuli—Harbin—Pogranitjnaja (—Vladivostok), vars
linje skär tvärs genom Mandsjuriet, och vars närmaste distrikt ända
sedan banans anläggning kring sekelskiftet utgjort ett ryskt
exterritoriellt maktområde. Senast befästes denna position i det under Kinas
svaghetsperiod 1924 avslutade Yen-Karachan-avtalet.
Detta mål — övertagandet av den öst-kinesiska banan — är för all
nationell kinesisk politik en naturlig och självskriven uppgift. Den
ryska positionen lär heller knappast i längden kunna hållas gent emot
ett enigt Kina. Rysslands hela ställning i den fjärran östern är baserad
på maktpolitik. Dess ekonomiska basis är svag och försvagas ständigt
mera. Ryssland har därför icke liksom Japan den möjligheten att gent
emot ett nationellt enat Kina kunna falla tillbaka på ett naturligt och på
solida gemensamma intressens grund vilande ekonomiskt inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>