- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Nittonde årgången. 1929 /
409

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auktoritetsproblemet i nutiden. Av John Cullberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det nya betyder därför till god del att klarlägga dess rötter i
det förgångna. I vårt sammanhang innebär detta, att »nutiden»
icke blir i egentlig mening ett kronologiskt begrepp. Snarare
blir det sammanfattningen av de tendenser, som sedan länge
arbetat mer eller mindre under ytan för att i våra dagar
framträda i full klarhet och ge tidens anlete dess prägel.

»Att förstå är att förlåta.» Det är sant. Dock är det icke
den förlåtande förståelsen, som främst är av nöden — lika litet
som den dömande oförståelsen är försvarlig. Vad vi behöva
är en klar blick över vårt faktiska läge och de uppgifter, som
detta ställer för oss.


Med ett auktoritetsförhållande mena vi ett förhållande, där
en person underordnar sig under en annan person eller
ett samfund på grund av den myndighet, som denna
person eller detta samfund representerar
. Så länge
myndigheten utan vidare erkännes, är auktoritetsförhållandet uttryck
för en normal livsform. I samma mån som den möter
allvarligt motstånd eller sättes ur spel, uppstår en kris och ur
krisen ett praktiskt problem: var går vägen till ett nytt, normalt
livsläge?

Auktoritetsproblemet, formulerat på detta sätt, är först och
sist ett socialt problem. Då vi nu ha att till granskning uttaga
några karakteristiska former för auktoritetsförhållande, välja vi
därför lämpligen dem, som av gammalt ha haft den största
sociala betydelsen. Grundformerna för det sociala
auktoritetsförhållandet äro trenne: familjen, kyrkan och staten. Till en
början ha vi att fråga oss, hur vår tid ställer sig till den
myndighet, som dessa samfundsformer av ålder representerat.

Familjen är urformen och den naturliga utgångspunkten för
allt samfundsliv. Vill man använda den tyvärr slitna bilden av
samhället som en organism, måste familjerna betecknas som de
celler, av vilka organismen uppbygges.

Vi behöva icke spilla många ord på utvecklandet av
familjens respektive hemmets sociala betydelse. I vårt sammanhang
faller det sig naturligt att understryka särskilt en synpunkt.
Det är i hemmet, som själva det sociala medvetandet skall
utbildas. Ännu är det visserligen icke fråga om något detaljerat
inövande i samfundsplikterna. Men det gäller att fostra fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:17:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svtidskr/1929/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free