Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Den amerikanska fortsättningsskolan. Av Yngve Norinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Därvid får skolan inte begränsa deras val enbart till hantverk,
industri, handel och jordbruk. Den måste vara lika beredd att
upptäcka och hjälpa fram t. ex. en blivande konstnär, läkare
eller advokat. En sådan yrkesrådgivning får inte inskränka sig
till ett vidlyftigt ordande från katedrar om varjehanda
utkomstmöjligheter. Ej heller kan man ännu så länge redan vid
skolbänken avgöra yrkesödena med hjälp av någon sorts psykologisk
anlagsprövning. Fortsättningsskolan har för resten haft föga
känning av det »psykologiska kvacksalveri», som efter
världskriget i så stor utsträckning bedrivits i Amerika. Det ser ut,
som om de psykotekniska metoderna vid yrkesrådgivningen
knappast ha någon betydelse annat än vid det rent negativa
urvalet, och frågan är väl, om de ens någonsin kunna tänkas
ersätta det traditionella men mera tidsödande sättet att låta de
unga upptäcka sina anlag genom att ge dem en mångsidig
yrkespraktik. I varje fall bygger fortsättningsskolan alltjämt sin
rådgivning på deras egna yrkeserfarenheter. Den har blivit en
verklig »yrkesvalets experimentskola», där eleverna systematiskt
få byta sysselsättning, tills de med lärarnas hjälp lärt känna sig
själva och funnit sitt rätta element.
Att låta dem pröva allting i yrkesväg, det är väl, frågar man
sig, helt enkelt omöjligt nu för tiden. Enbart i t. ex. New York
City finns det inte mindre än 17 000 yrken enligt den senaste
statistiken. Det är sant, men de kunna i verkligheten
sammanfattas till ett fåtal distinkta huvudgrupper, och det är ju
framförallt dem som en yrkesvals-skola har att representera. Då det
vidare endast är fråga om att ge eleverna en förkänning av de
mest typiska arbetsprocesserna, behövs det i regel inte heller
samma dyrbara tekniska utrustning som i en egentlig
yrkesskola, där det mera kommer an på själva utbildningen. Därför
ha fortsättningsskolorna för jämförelsevis små kostnader kunnat
inrätta ett stort antal sådana försökskurser.
Vid en systematisk utprovning brukar det visa sig, att var
och en i regel duger lika bra till flera olika yrken, och det gäller
då att finna ut det relativt bästa med hänsyn till många andra
faktorer, som äro att räkna med vid yrkesvalet, såsom t. ex.
utkomstmöjligheterna, sociala förhållanden o. d. Därför få
eleverna jämsides med det praktiska arbetet ingående upplysningar
om det ekonomiska läget och utvecklingstendenserna på olika
arbetsområden. Föräldrarna tillfrågas också i vederbörlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
